Shamanism

Min guide och jag

2017-06-01 23:26 #0 av: [NeferNefer]

För ett par dagar sen gjorde jag en oväntad resa utan trumma. Jag vet att jag känner min guide sen förr. Vi var syskon och vi shamaniserade tillsammans. Men jag ville veta lite mer. Så han tog med mig på en resa.

Det gick blixtsnabbt norrut. 

Jag stod utanför en enkel gammaldags trästuga och såg in igenom fönstret på långsidan. Ett enda fönster var det, det var delat i fyra. Där inne såg jag ett skelett.

Så plötsligt stod jag på kortsidan, och dörren in var öppen. Det var långt ner, en halv meter fick jag kliva ner, och direkt där var det en mycket liten hall åt båda hållen. Rakt fram fanns det enda rummet som jag kunde se, kök/vardagsrum, och det var ytterligare ett trappsteg ner. Det var mer ett normalt trappsteg än det här höga. En meter in i rummet fanns en gammaldags, enkel snickrad soffa med ryggen åt mig. På soffan låg skelettet av en man. Rakt framför en stor eldstad för matlagning, och elden brann där. Det var mörkt och skumt i rummet. Nu i efterhand anar jag att det finns ett litet sovrum bakom väggen där eldstaden står, och dörren har jag till höger om eldstaden. Till vänster i det stora rummet, vid väggen, stod ett långt träbord med en träbänk under, som kunde dras ut för att sitta på. En duk låg över bordet. Jag kunde inte urskilja mer för det var så dunkelt i rummet.

Skelettet var inte på något vis skrämmande. 

Jag kände närvaron av en gumma med huckle och förkläde över sina kläder, en liten rund, saklig gumma som gjorde sitt utan att bry sig mycket om vad andra tycker och tänker.

Det var så hemtamt där, jag visste direkt att jag skulle få ta det stora klivet ner innanför dörren. Att skelettet låg där skrämde mig som sagt inte, men det skulle normalt inte ligga där så klart. Miljön kändes trygg, välbekant. Det är någonstans norröver, men exakt var vet jag inte.

Jag har nu haft tid ett par dagar att smälta det jag fick uppleva, och det jag nu vet är att skelettet på soffan är min guide, som visar att han dog hemma i lugn och ro. Den runda lilla gumman, det är jag i det livet. Jag kunde förnimma läkeörter som hängde på tork i knippor i taket, men jag vet inte vilka det var. Jag ska fråga min guide om det lite längre fram. Men han förde helt enkelt mig till det hem vi delade som syskon. En enkel, lugn tillvaro med såväl det vardagliga som det extraordinära. Vi var båda två shamaner/ botare/ siare. Det han vill göra nu är att hjälpa mig att minnas. Jag tackar honom så mycket för det Hjärta

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2017-06-02 11:52 #1 av: vinden är min mor

Åh så fint och detaljrikt du har sett allt.

Hur var det när du såg dig själv, märkte hon du var då av din närvaro?

Jag blir lite nyfiken pga att jag bjöds på en resa för något år sedan där jag träffade bäbisen som jag engång var och vi tittade länge in i varandras ögon .

Det var en väldigt intensivt utbyte av information och gammal kunskap som snarare var en present från min gamla odödliga själ.

Jag var väldigt förvånad över att träffa mig själv som liten, men bäbisen jag, tyckte inte alls det var konstigt utan  var den som var mest utvecklad av oss två.

Hur kom det sig att din guide låg kvar som ett skelett?

Tror du att det bara var för att visa att han dog där eller tror du att han fick ligga kvar i huset?

Hade du känslan att huset var lite inbyggt i jorden eftersom du fick gå ner ett djupt steg när du klev in?

Så fint att ni följts åt så du och din guide.Hjärta

Vilket fantastiskt sätt att få knyta an till den kunskap ni båda hade då.

Tack snälla du för att du delar med dig av din fantastiska resa.Kramas

Anmäl
2017-06-02 15:54 #2 av: [NeferNefer]

Så fint med lilla bebis-du KärPrecis som du säger kommer vi ju hit med alla våra minnen och all vår kunskap, men det är meningen att vi ska leva våra liv som de vi är i det här livet, så det mesta glöms bort (utom det vi behöver här). 

Jag kunde bara förnimma mig själv (gumman), jag fick bilder av henne, men hon märkte inte av mig. Skelettet låg nog kvar för att visa att han dog i hemmet, kanske till och med på den soffan, men jag kan inte tänka mig att de lät honom ligga där efter döden.

Ja, stugan måste vara inbyggd i jorden eftersom det var ett sånt kliv ner Får idéUndrar varför? Det måste finnas en bra förklaring ...

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2017-06-03 16:11 #3 av: [Vandrar med Wolf]

Vilken härlig läsning, tack snälla som delar med dig och våra guider dom brinner jag för så det här var verkligen härligt att läsa Hjärta

Anmäl
2017-06-03 19:06 #4 av: [NeferNefer]

Ja, tänk att han alltid lyckas förvåna mig med vad han gör! Kär

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.