Andliga frågor

Livstidsträdet i mitt hjärta

2008-09-14 23:25 #0 av: Coturnix

Jag-bor-i-min-EK.jpg

Jag bor i Eken. Den älskade Eken. Här doftar det av ekmylla. Ett rum för mig. Dags för invintring. I "taket" hänger vinterförråden. "Min" Ek är fredad. Fredad från yttre påverkan. Hon duger ändå inte till timmer eller plankor. Hon duger ingenting till i denna världen. Hon omfamnar mig. Det räcker så. Hon är allt, hon har sett allt och kommer att se länge till.

I vilket livstidsträd "bor" Du? Trädet i Ditt hjärta?

Anmäl
2008-09-15 00:14 #1 av: neina

Jag lyckönskar dig med din vackra relation till detta mäktiga Träd...

Själv har jag ett och annat träd i mitt hjärta, och återkommer så fort jag hunnit formulera mig. Detta är ju viktiga saker! Träden ligger mig varmt om hjärtat, och till och med i mitt hjärta! 

Floreat!

Anmäl
2008-09-15 18:13 #2 av: lightseeker

vilket träd bär jag i mitt hjärta/bor jag i?

Nu har jag ställt frågan: och det som framträder för min inre syn då är: Den "grotta", som min mor skapade av enar, när jag var barn.
Där satt vi och fikade, eller satt för att meditera, fast vi kallade det för att ta det lugnt och få litet skugga, en stund.

 

Anmäl
2008-09-16 00:04 #3 av: maximiljana

.

Anmäl
2008-09-16 10:38 #4 av: isnornin

Jag har en rönn den er så vacker nu i sina höstkläder!

 

 

MVH Isnornin

Anmäl
2008-09-16 11:22 #5 av: Coturnix

I en liten bok som heter Trädkalendern skriver Jan Danielson så här:

"Träden är de mäktigaste av de levande varelser vi har omkring oss här på jorden. Det är bara vanan som gör att vi inte varje dag faller i förundran över att de väldiga, tysta träden lever mitt ibland oss. Förmedlare mellan den yttersta livskraften och vårt vardagsliv"

Men träden är inte tysta om lyssnar.

Anmäl
2008-09-16 13:50 #6 av: [trumman]

Under GRANENS skyddande grenar av tätt vävda barr har jag mitt ide.

Där är torrt och varmt och doftar som inget annat i världen.

Men mitt romantiska hjärta svävar runt den sommriga BJÖRKEN som alltid varit min sinnliga favorit, svart och vit och vackert grön mot en klardjupblå himmel!

Oh la la...

Mvh, T

Anmäl
2008-09-16 13:51 #7 av: lightseeker

När livet har varit kolsvart, då har jag alltid flytt till ett träd.

Bara trädet förstod och lyssnade, bara trädet orkade stanna kvar och höra på allt det svarta.

ENBART trädet, hade svaren på alla livsomvälvande frågor som jag ställde.

Bara Trädet En, gav mig kärleken: att orka finnas kvar.

Anmäl
2008-09-16 13:53 #8 av: [trumman]

#0 FANTASTISK bild förresten!! O_O

Mvh, T

Anmäl
2008-09-16 20:09 #9 av: maximiljana

.

Anmäl
2008-09-16 22:56 #10 av: BiGavia

Mitt livsträd är den norrlänska skogen, alla måste finnas där för balansen.....men tallen och alen ser jag med mera blidare ögon än andra. Men alla är indevider med sina speciella energier.. min skog behöver gallrasSkäms

Anmäl
2008-09-17 09:06 #11 av: Anco

Björken, linden och tallen känner jag lite mer för än andra träd.
Dock har jag inget sååå vackert träd som du Coturnix :)

Anmäl
2008-09-17 10:21 #12 av: Coturnix

# 11 Nej hon är ju extremt gammal och märklig med sin hålighet. Är så orolig att någon ska få för sig att hon är i vägen.

Det är så märkligt att krypa in i eken med barnen och barnbarnen, samma ek som som jag själv "bodde" i som litet barn.

Anmäl
2008-09-17 12:39 #13 av: Blodeuwedd

#12
Skydda dina träd genom att sätta upp en fågelholk eller fler.. Om det bor fåglar i trädet "får" man inte fälla dem lärde jag mej i helgen. (sen finns det ju alltid de som inte bryr sej, ändå)

Anmäl
2008-09-17 13:35 #14 av: Coturnix

Jag hittade den här bildsajten häromdagen...

Tänkvärd bild

# 12 Det var en bra idé! Jag har funderat på att lista ut märkningen för fredade träd och fixa dit den på eget bevåg.

(Medveten om risk för att nå gränsen för uppvigling, dock befinner sig detta tänkande ännu endast i teorin)

Anmäl
2008-09-17 20:18 #15 av: isnornin

Här är min rönn

 

MVH Isnornin

Anmäl
2008-09-18 00:42 #16 av: Astraea

Idag var jag och vandrade i det som finns kvar av min barndomsskog. Vissa delar av den är intakt, inte så jättestora områden men tillräckligt för att kunna vandra runt ett par timmar. Jag lyckades finna resten av en gammal koja jag hade. En gammal gran vid foten av ett berg, vi lyfte och lutade dit ett dött ungträd och lade en pressening över, whola en tipi... Det lutade ungträdet stod kvar som enda minnesmärke. Det dunkade extra i mitt hjärta när jag fann platsen, genom att följa fötterna. Kramade granar jag inte kramat sedan jag var typ 12. Det finns många otroligt vackra och kraftfulla träd men jag håller med Trumman, granen klappar jag extra för.

Anmäl
2008-09-18 01:42 #17 av: Jennix

Jag har inte ett favoritträd, förutom de i vår trädgård, men jag gillar ekar och lönnar speciellt!

Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!

Anmäl
2008-09-18 03:21 #18 av: neina

Under hela min uppväxt har jag alltid älskat och kramat träd, levt många långa stunder däruppe, klättrat som en liten apa eller legat i timtal och läst...

Jag har en blodbok som min Vän; Hon är majestätisk och kommunicerar lätt och gärna - med mig. Mycket har hon sagt och lyssnat på. Många gånger har Hon sänt ut ett stilla 'hummm' till mig, som tröst, inspiration, varning. 

På något sätt känner jag att Hon står och beskyddar gården, även om Hon kanske inte är det ursprungliga vårdträdet. jag känner att Hon är en stor del i Platsens själ. 

Så här skrev jag om Henne för ett drygt år sedan. Som sagt, det är i Hennes grenar jag satt för mina studentfoton, från Henne som jag fick min trollstav... Det är från Henne jag fått mycket inspiration att just sjunga, men Hon har också varit en stor förebild i att Vara, Majestätisk, Levande, Magisk, Dansande... Låter detta konstigt, att allt detta kan gälla ett träd? Men detta är Hon för mig. 

Jag bifogar bild så fort jag hinner. 

På senare tid har jag börjat utveckla mitt förhållande med rönnen. Jag har länge fascinerats av rönnens personlighet! Som jag uppfattar rönnen (och här kan vi uppfatta olika), är den en personlighet som är mycket stark och mycket rak och ärlig. Här finns inget fjäsk, inga krusiduller. Men samtidigt med bitande ärlighet, sann hjälpsamhet. Alltså: rönnen är ärlig, men alltid på ett hjälpsamt sätt. 

Detta är min erfarenhet, och jag vet att jag har skrivit om det på andra trådar, så jag ska inte upprepa mig mer än så. 

Ett träd jag också måste nämna, är eken, som tornar majestätiskt över eldstaden där vi brukar fira högtiderna. Med tiden som vi ägnat den mer vördnad har den också antagit en helt enorm dignitet som bara kan förnimmas...

SLUTLIGEN: Nära mitt barndomshem ligger en mystisk träd-cirkel. Vi har kallat den Gröna Lund. Det är en fullkomligt symmetrisk cirkel av träd, inuti c:a 3 m i diameter, bestående av avenbok och två ekar. I norr ligger en stenbumling, i öster, söder och väster är öppningar mellan träden... För att komma in måste man huka sig under de hängande grenarna, och liksom träda in i templet. Hmm...

Floreat! 

Anmäl
2008-09-18 20:08 #19 av: lightseeker

Oh, neina, #18, det var en fin beskrivning av ditt förhållande med din älskade blodbok,

Kommunicerade själv med en gigantisk blod-bok uppe på Omberg och det var verkligen "ord" och inga visor, pang på bara,'
Stum av beundran stod jag bara där och gapade som ett fån, innan jag fattade mod och svarade rejält på frågorna, snacka om närkontakt.

GIllade verkligen din blogg som du länkade till, dit kommer jag nog att återkomma

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.