Andliga frågor

Bevare oss väl för att ge detta intryck

2008-10-22 01:22 #0 av: neina

Hittade, av en slump, ni vet som man gör när man surfar, denna sida. Vet inget om killen, eller resten av sidan, men hittade lite saker att fnissa åt. Bland annat en sida om en New Age-affisch (klicka på bilden på sidan, för att få den större) han sett, och lite andra fenomen. 

Jag kunde väl fnissa lite åt det, men samtidigt vill jag respektera andra människors tro. Till en viss gräns och var går den gränsen? Jag tycker tyvärr att exemplet med affischen går över mina gränser... Men, hur var det med toleransen från min sida då? 

I alla fall, lika löjligt som det där verkar för mig, lika löjlig kanske min andliga väg verkar för någon annan. Jag hoppas, att jag kan tala om mina saker lite mer vettigt. Inte för att omvända folk, men i alla fall, lite vettigt. Har jag trasslat in mig nu? 

(p.s. har ni hört det där uttrycket att skillnaden mellan new age och paganism är en decimal... kolla priset på tillställningen)

Anmäl
2008-10-22 01:35 #1 av: spindelfot

Ja, där min respekt bryts är oftast där jag känner att respekten för andra bryts.. hänger du med? Tänk om denna person som fått detta flygblad, hade blivit erbjuden GRATIS upplysning, människor som helt enkelt, ville sprida sitt evangelium till honom enligt sin tro? Det är ju uppenbart inte det detta handlar om.

Ingår det i deras tro att tjäna massvis med stålar på människor? För det är ju pengar det handlar om. Direkt upplysning rätt in i kronchakrat, till en viss avgift.

Människor som dras till dessa grupper är oftast väldigt känsliga, öppna och i stort behov av någon som ingriper och tar kontrollen över dem. I stort behov av bekräftelse, vänner.. och frånsägande av ansvar. Sådana som vill, att ett medie ska berätta allting om dem. Vilka de är, vad de gör, vad de skall göra.. och stämmer det inte anpassar de sig efter det mediet (superhjälten, guden) säger.

Och de kan ju inte luras.. de vill ju bara göra mitt liv vackert och dugligt ärkeänglarna!

 

Anmäl
2008-10-22 02:01 #2 av: neina

Intressant inlägg, Spindelfot, tack! Tänkvärt: "där min respekt bryts är oftast där jag känner att respekten för andra bryts". Och ja, det är min erfarenhet också, att människor som dras till liknande fenomen, är utsatta på något sätt, letar efter någon krycka, lägger makten över sitt liv utanför sig själva - när den finns där, hos dem. 

Men nu predikar jag kanske... 

Anmäl
2008-10-22 21:10 #3 av: Airamya

Hahahahahahaha! *skrattar glatt och högt* Vilken underbar humor killen har! Helt suveränt!

"Aura-Soma, en metod som går ut på att hela folk med hjälp av glasflaskor innehållande olikfärgade vätskor, vilka producerats genom att man, jag citerar, blandat ihop de mest naturliga ingredienser man kunnat hitta. Låter inte det bra?"

Cool

"Ett märkligt faktum om auror är att världens samlade vetenskapsmän inte hittat minsta tecken på att de existerar. Vad ska man säga? Det ökar ju inte direkt förtroendet för vetenskapen!"

Hahaha Hohoho Hihihi

"Hur får man då sin aura att ändra färg, om den nu skulle ha fel färg? Den enklaste metoden jag hittat är att spreja auran, och som tur är finns det massor av företag som tillverkar aura-sprejer. Min favorit är ShiningLite Angel Mist Aura Cleansing Spray - Now Gemstone Enhanced!"

Jag döööör av skratt!

Respekt i all ära men man måste ju få skratta åt det man finner roligt, eller hur? Vi skrattar alldeles för lite :)

Jag kan skratta åt mig själv och jag kan skratta åt andra men jag hånskrattar aldrig. Den sidan var bland det bästa jag läst på länge :) Tack!

 

Anmäl
2008-10-22 21:59 #4 av: Waara

oooopss... jag tillät mej småle då jag trodde det var ett skämt ..ha ha.. det stod ju humor i rubriken när man öppnade länken ju..fniss.. sorry men den var ju kul :)

Anmäl
2008-10-22 23:42 #5 av: neina

Jo, kul var det, jag skrattade gott när jag läste det! Men det fick mig också att fundera lite på vilket intryck vi, som 'alternativa' ger. En viktig sak, som du också nämner, #3, är förmågan att kunna skratta åt sig själv ibland. Och, som sagt, aldrig hånskratta. 

#4 hur förstod du sidan? Sidan jag länkade till, är 'humor', men affischen och citaten är tyvärr äkta. 

Anmäl
2008-10-22 23:51 #6 av: Waara

hahaha.. först förstod jag o tänkte både det ena o det andra , men sen såg jag humor i adressen och då började jag le.. ;)..ville inte tro det..

Sen förstod jag igen.. och log inte längre.

Det sorgliga i det hela är en en del människor, dessvärre stackars o svaga människor många gånger kanske inte ser det roliga i det ...

Anmäl
2008-10-23 10:15 #7 av: Anco

Som humor betraktat var ju sidan rent rolig att läsa, men ser man sedan att affischen är äkta och att dom som har tryckt den tror på det dom skriver, kan man inte annat än att beklaga.

Jag tycker det är beklagligt att sådant drar till sig människor som är svaga och behöver hjälp och stöd i olika skeden i livet, oftast av rent penningmässiga skäl. (Alltså dom som bedriver detta gör det av penningmässiga skäl)

Självklart ska man respektera andras tro, men att tro att någon kan tro på detta seriöst och inte ha Mammon i bakhuvudet har jag väldigt svårt att tro.

 

Anmäl
2008-10-23 10:50 #8 av: Airamya

Det kryllar ju av sånt där. Det är bara att läsa Energivågen så blir man mörkrädd. Jag håller med om att det är tragiskt att folk skor sig på andras osäkerhet och olycka, jag har träffat många som febrilt sökt efter sig själva och gått på allehanda kurser o dyl och slängt ut en hel förmögenhet på det och i slutändan bara mått sämre.
Affischen i sig är ju inte speciellt rolig, den är bara ytterligare ett exempel på flummigt new-age-påhitt, men det killen (Martin Rebas) skriver är underbart skönt att läsa, tycker jag. Gillar hans sätt att hantera språket och hans sinne för humor.

Anmäl
2008-10-23 13:23 #9 av: Eremitha

Eh ... tänker jag bakvänt här eller?

För mig är det definitivt inte affischen det är något fel på. Den är ju bara en info/annons om kurser som erbjuds, med vad jag dessutom upplever som hyfsade priser.

Det är inte något "fel" med den humoristiska kommentaren heller. Riktigt rolig.

Det tragiska är som jag ser det krocken mellan skilda världar. Insikten om hur långt ifrån varandra vi står många gånger. Att det som jag numera upplever som självklarheter (som till exempel att kristaller är kraftfulla energiledare och potentiella redskap i energiarbete) faktiskt uppfattas som totalt flum och bluff för det stora flertalet.

Alla oseriösa verksamheter, vare sig det är inom finansvärlden, new age eller städservice, bör avslöjas och elimineras. Det är upp till oss som konsumenter att vara vaksamma och sakligt kritiska när vi bedömer företag. Att håna utifrån en färdig inställning att "all new age är flum" är inte heller speciellt seriöst.

Pengar och andlighet är en oerhört laddad kombination, men därmed inte med automatik kopplat till lurendrejeri. Människor med gedigna kunskaper och färdigheter inom det andliga spektrat, som vill ägna sig åt att utöva detta, behöver ju ha en inkomst.

Charlataner finns naturligtvis, men det är enligt min åsikt omöjligt att avgöra vad som är vad enbart utifrån en affisch.

 

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2008-10-23 17:55 #10 av: Airamya

Vem har hånat någon med inställningen 'all new age är flum'?

Martin Rebas har nog den inställningen, efter vad jag förstått när jag läst på hans sida, men jag uppfattar honom inte som speciellt hånfull. Däremot så driver han med det mesta, framförallt med new age och olika religioner, men på ett skönt sätt enligt min mening. Han ifrågasätter och pekar på sådant som han reagerar på.

Är det fel menar du?

Anmäl
2008-10-23 19:23 #11 av: Eremitha

Jag skrev visst att jag tyckte Martin Rebas' kommentar var rätt rolig, eller hur? Det var alltså inte hans text jag syftade på. Hans originella reflektioner kring de här frågorna behövs.

Möjligen var ordet "håna" inte det mest adekvata i sammanhanget, men jag tycker nog att uttrycket

bara ytterligare ett exempel på flummigt new-age-påhitt

i #8 är ett sådant färdigt påstående utan saklig grund, där slutklämmen påhitt ger det hela en anstrykning av hånfullhet. För mig låter det så, orden har den valören för mig. Det blir på något sätt som att bemöta flum med flum.

Men jag kan ha fel, det kanske är en seriös åsikt. I så fall är jag öppen för vad den baseras på. Kännedom om företaget i fråga? Kunskaper som kan peka på felaktigheter i företagets information?Annat?

Vill bara att vi ska vara så sakliga som möjligt i diskussionen, oavsett om vi har skilda åsikter eller ej.

Fair Winds and Following Seas!

Anmäl
2008-10-23 20:38 #12 av: maximiljana

Men ..Herre gud...Jag har varit på många sådana kurser!Är jag då en sådan ömkansvärd person.Jissis det visste jag inte.Ja det får man väl tåla .

Eremitha....väl att du gjorde ditt inlägg.....lyfter det hela och min tilltro.

 

Anmäl
2008-10-23 20:41 #13 av: Airamya

Aha! Men jag anser inte att all new age är flum. Vad baserar du det påståendet på då, ifall vi nu ska vara sakliga? ;)

Och min mening var inte att vara hånfull, utan jag uttryckte bara min åsikt, fullt medveten om att den inte är allas åsikt. Ber om ursäkt ifall jag sårat dig eller på något sätt gjort dig upprörd.

 

Anmäl
2008-10-23 23:30 #14 av: neina

För mig har den här sidan aktualiserat många viktiga frågor. Dels balansen mellan humor och respekt: det är viktigt med båda! Men i slutändan anser jag att man bör kunna skratta åt sig själv, även om man, som jag, tror att stenar innehåller 'energier' (Jag tror att allting innehåller energier.) T. ex., en diskussionsgrupp som träffas hos min svärmor och diskuterar andlighet, kallar sig, med viss självdistans, för Hokus Pokus-gruppen! De verkar ha en bra balans mellan att ta sitt intresse på allvar, men samtidigt ha humor. 

En annan viktig fråga är den om vad som är okej att tjäna pengar på? Får man tjäna pengar på osanning, om det är en vacker och inspirerande osanning? (Och min gamla vanliga fråga, kan vi verkligen veta någon om en eventuell 'sanning'?) Vidare, var går gränsen för lurendrejeri? Och vad är att luras? Är det personen som far med modifierad sanning, eller personen som gärna vill tro på det och definierar det som sanning för sig, som luras? 

Det finns många fler frågeställningar och vinklar, som alla har viktiga poänger. Jag tycker det är otroligt intressant att läsa i tråden hittills (delvis för att jag på sätt och vis håller med alla - även de som inte helt håller med varandra... Glad), för alla spännande vinklingar som lyfts fram. 

En till fråga som jag funderar på, och som, kanske lite klumpigt, åsyftas i trådens titel, är frågan om vilket intryck vi, som också håller på med 'alternativa' saker, ger. Jag kan fnissa åt affischen och några av formuleringarna, och tycka det är lite för flummigt för mig - men kanske någon annan reagerar likadant, om jag berättar lite om min andlighet? 

Som vanligt tänker jag högt, har inte några svar... Och väl är väl det! Flört

Anmäl
2008-10-24 09:54 #15 av: Airamya

Jag har inte heller några svar, det är frågor som kan ha många olika svar, de du ställer. Den sista frågan har jag dock en reflektion på. Många runt mig reagerar på min andlighet, framförallt de vetenskapsmän och forskare som jag umgås med, och skrattar gott åt mig och mina idéer titt som tätt. Även min man får lite goda skratt ibland när han ser vad jag håller på med. Jag upplever dock inte detta som ett problem, oftast kan jag falla in i skrattet, eftersom det (oftast) inte är så svårt att se vad det är de skrattar åt.

Och bakom deras skratt finns ett allvar, en respekt och acceptans för mina idéer och göranden. Återigen, de hånskrattar inte åt mig, de skrattar för de finner komiken i det hela, och humor ser jag som en helt fantastisk kraft, kan jag bjuda på lite sköna skratt och en go känsla i magen så är jag glad.

Så det kanske inte är så farligt om någon skrattar åt vår andlighet?

Eller?

Anmäl
2008-10-24 10:21 #16 av: Airamya

På tal om stenars energier och humor... En god vän till mig fick oerhört roligt då hon såg mig försöka tala en sten till rätta en gång (!)

Jag skulle ladda en Reiki-grid och en av stenarna ville inte 'falla in' i flödet riktigt, och jag som var djupt koncentrerad på uppgiften började prata med den (inte helt genomtänkt) och hon började gapskratta när hon hörde mig stå och mumla till stenen: "sträck dig lite mer åt vänster, lite till, in där, såja..."

Hennes skratt bröt min koncentration vilket jag först inte var så glad för, men när jag insåg vad hon måste ha sett och hört fick jag lika roligt jag. (jag böt till en annan sten)

Tungan ute

Anmäl
2008-10-24 15:17 #17 av: neina

#15 härligt! Precis så! Och #16 *skratt*! 

Kanske förmågan att inte ta det hela på blodigt, stelbent allvar, också gör att det blir verkligare, mer kraftfullt, mer liv och flöde. 

Anmäl
2008-10-24 16:55 #18 av: [trumman]

"Jag skulle ladda en Reiki-grid och en av stenarna ville inte 'falla in' i flödet riktigt"

Hah hah, du inte bara snackar om flummigt new age påhitt du tydligen ;)

Ping pong, fram och tillbaka, hit och dit, spegel spegel på väggen där.

Mvh, T(rollgubbe)

Anmäl
2008-10-24 23:17 #19 av: Airamya

#18 hehe Nej, du hör ju, det är väl så det är? Vi har alla olika definitioner på vad som är flummigt :)

Pling plong, upp o ner, runt omkring, livet är en cirkel ;)

Önskar er alla en underbar helg!

Anmäl
2008-10-25 00:33 #20 av: neina

#19 trevlig helg själv! 

Anmäl
2008-10-25 01:22 #21 av: Anco

Jag kan ju bara tala om hur jag har det här hemma:

En man och doter som inte alls förstår vad jag menar när jag talar om andar, Moder Jord eller andra ting som för mig är viktiga.

De ler lite överseende och låter mig hållas, men dock märks ett visst intresse och de vill ha en förklaring till varför jag gör vissa saker...

Men ibland känns det lite övermäktigt, varför ska jag behöva förklara mig?

Men det är väl så det alltid har varit och alltid kommer att vara...

Anmäl
2008-10-25 02:00 #22 av: neina

#21, jag kan inte uttala mig om 'hur det alltid har varit och alltid kommer att vara', men det är min fasta övertygelse att det inte behöver vara så! 

De älskar ju dig, ni har säkert många gemensamma intressen, många gemensamma beröringspunkter. Kanske du kan förklara dina personliga intressen, utifrån vissa gemensamma beröringspunkter? (Du har säkert redan tänkt på detta själv) 

Eller fråga dem, vänligt, vad de tänker om vad du gör och vad du tror, eller vad de tänker om dina förklaringar. Då kan du ju förklara igen, nu när du förstår hur de uppfattar det de ser dig göra. 

Och, slutligen, HUMOR! "Ja, sån är ju jag, tomtar å troll å hokus pokus! Alla har vi våra finesser och egenheter!" Skrattande

Ibland är det så, att vi inte helhjärtat kan dela det andliga intresset med dem som annars står en väldigt nära. Du kan ju hitta den andliga gemenskapen hos andra nära vänner, och du har ju alltid mycket gemensamt med din familj ändå (hoppas jag?)! 

Anmäl
2008-10-25 13:58 #23 av: Airamya

#21 Kanske är det så att du inte behöver förklara dig? De frågar för att de är nyfikna och vill veta, men om du inte känner för att förklara så säg det till dem eller be dem läsa en bok i ämnet. Eller svara med ett leende saker som t ex "That's for me to know and you to find out". Lite lagom kryptiskt ;) Att vara mystisk och kryptisk är något som uppskattas stort i min familj a alla fall, både min man o min son tycker att det är jättemysigt när jag är supermystisk... *s* Och det bjuder jag så gärna på :D

Och nu tänker jag vara jätteallvarlig; många känner ett behov av att få dela sin andlighet med sin familj, på ett eller annat sätt, men det är inte alltid det går. Att hitta en annan grupp, ett annat sammanhang, där man kan få utlopp för behovet av andlig gemenskap kan då vara oerhört viktigt. Så är det för mig i alla fall, jag har ett stort nätverk med människor som inte någonsin uppfattar mig och min andlighet som konstig (för de delar den med mig) och det betyder väldigt mycket för mig.

Kanske skickar detta även signaler till min familj att jag inte är så himla udda? Via mitt andliga nätverk träffar de många som 'är som jag', och det kanske gör det hela mer naturligt för dem? Så de behöver inte fråga så mycket? Jag vet inte, jag bara spånar nu...

 

Anmäl
2008-10-25 18:11 #24 av: spindelfot

Man behöver inte förklara sig, oftast så är det bara att vara en kärleksfull ångvält och köra på. Jag brukar strunta i att prata om såna saker ifall de faller i dålig eller tveksam jord. Mycket jag vet är hemligheter, som jag inte får berätta heller. Saker jag lärt mig i drömmar och saker jag lärt mig i cirklar..

Följer jag inte med religions-ångvälten med mitt namn på, då går jag under. Vi har alla våra vägar i livet. Jag tackar gudarna att min finns ovanpå en ångvält.. jag ber inte om ursäkt för det jag gör.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.