Allmänt

Intuition

2009-05-23 14:48 #0 av: Waara

Hur väl förtrogna är ni med eran intuition?

Den där vardagliga intuitionen som försöker göra sej uppmärksam, likt en känsla i magtrakten eller som tankar som återkommer, att man kan ha något på känn?

Bejakar vi intuitionen som den gåva den är?
Jag ser den som ett utmärkt redskap, och försöker ständigt att utveckla den, intuitionen.

Anmäl
2009-05-23 14:57 #1 av: Wargmane

Gladjag skulle vilja påstå att jag är helt störd hehehe...lever i intuition!

hela min sinnevärd upptas av kännande...

Ibland är det tröttsamt...särskilt när människor inte är det dom säger....Obestämd

kan kännas ensamt, men oxå tryggt...jag Vet.

Allt är ju inte vad det förefaller att vara...Glad

B.B //Kristina

Målet Är Att Livet ska Levas...
...tha mi a' lorg...

Medarbetare på Existens 

  

Anmäl
2009-05-23 15:04 #2 av: Waara

Vilken underbar bild!
#1 Störd skulle jag inte alls kalla det, utan tvärtom! vad förnuftigt.

Intuitionen är en unik förmåga vi alla har möjlighet att utveckla och när man väl litar på sitt inre, är trygg med sej själv, så är det härligt att få bekräftelse på det, att det visar sej, att man känner rätt. :)

 

Anmäl
2009-05-23 19:40 #3 av: Anco

Åhhhh.... vilken bild!!!!

Intuitionen är något som jag försöker att förbättra och lita på hela tiden.

Det är inte många gånger det har slagit fel när jag har gått efter vad intuitionen sagt mig :)

 

Anmäl
2009-05-23 21:56 #4 av: bettin65

JA den bilden var kaaaaaaaaaanon......

Intuitionen Har jag nog inte alltid vågat lite på, men hade jag gjort det så hade nog livet sått olika ut nu än vad det gör......

Men håller på att Ändrar den saken....

Ska lite mer på Intuitionen nu.

Anmäl
2009-05-24 01:41 #5 av: Blodeuwedd

Nu är det mörkmåne, min tid då jag är som mest intuitiv. Synd bara jag är så trött...

Anmäl
2009-05-24 15:12 #6 av: Waara

Vad roligt att läsa eran syn på intuitionen! :)

#3 :)
#4 :) 

#5 Mörkermåne främjar din intuition säger du Bw, mm.. så väldigt intressant,

Anmäl
2009-05-25 11:29 #7 av: BiGavia

Intuitionen bör man ju bejaka , och lita på. Det har jag gjort nu under resan, och om man håller tag i sitt inre väsen , funkar det bra , men stör något kan det hända att man(jag) låser in bilnycklarna i bilen...hahaha

Anmäl
2009-05-25 13:29 #8 av: Waara

#7 Jomen visst är det :)   .. aj då, på nycklarna.. du skrattar, så då antar jag det gick bra iaf. *s*

Anmäl
2009-05-26 09:14 #9 av: Sebastian

Antingen det eller så har BiG vandrat hem.

Anmäl
2009-05-26 18:54 #10 av: Waara

#9 Hiihih, jamen.. tänkte att BiG verkat slippa dyra utrycknings kostnader eller sönderbrutet bil lås *s*

 

Anmäl
2009-05-26 23:49 #11 av: neina

Min intuition är väldigt aktiv - ibland. Jag har någon gång försökt 'träna upp den', eller försökt träna mig på att lyssna, men det verkar inte göra någon skillnad. När intuitionen vill tala, så talar den, och då kan jag inte säga emot, eftersom jag vet med ett enormt djupt Vetande. 

Ibland får jag också små 'infall', och dem lyssnar jag alltid på, hur bisarra de än är. Ibland får jag bekräftelse på att det var helt rätt, hur osannolikt det än verkade, ibland får jag ingen bekräftelse, men då tänker jag att jag fick hjälp att undvika något problem som jag aldrig får veta vad det var. Jag är alltid tacksam för infallen! 

En sak som jag lärt mig om min intuition är, att jag förstår aldrig förrän efteråt att det var intuition. Det fungerar inte, för mig, att på förhand fundera på om det är min intuition eller mitt intellekt som talar (för att därigenom avgöra om jag ska följa det). Men efteråt är det helt uppenbart! Låter detta konstigt? 

Tack Waara för en jätteintressant fråga! Och vad kul att läsa era tankar om det. 

Anmäl
2009-05-27 09:16 #12 av: Waara

#11 Det låter inte konstigt alls, dina tankar här ger mer att tänka på :) härligt! tack själv neina! .. tack alla.

 

 

Anmäl
2009-05-27 10:21 #13 av: Sebastian

Intutionen styr mina steg. Så gott som allt jag gör kommer från den. Intentionen är andarnas viskningar som lär mig.
De för en på rätt stigar i skogen, berättar var det  finns platser att se.

De lär mig ceremonier, hur man ska göra, hedra, säga kanske ibland hur man ska sjunga.

För mig är den tränade intentionen en ledstjärna.

Anmäl
2009-05-27 10:30 #14 av: Waara

#13 :) vad fint du beskriver din känsla. tack!

Anmäl
2009-05-28 19:50 #15 av: siddelina

Jag brukar också följa magkänslan. Känner ofta på mig att det är fara på färde och då blir jag extra vaksam. Stannar upp och bara lyssnar på vad kroppen säger till mig.

Jag tror att det gäller att lyssna inåt och vara mottaglig för de små signalerna i vardagen om man ska följa sin intuition.

Precis som Neina beskriver, får jag också infall. Dessa brukar visa sig vara rätt och kan gälla allt från en vän i nöd till vad jag ska göra härnäst med mitt liv.

Jätteintressant att läsa era tankar och funderingar kring intuition, som i mångt och mycket stämmer bra överens med mina egnaGlad.

Anmäl
2009-05-28 21:29 #16 av: Ayena

Min intuition brukar aldrig svika mig. Däremot har det hänt alltför många gånger att jag svikit intuitionen. Jag har kanske inte vågat lita på min magkänsla utan istället låtit egot komma in och ta kommandot.

Men numera så litar jag helt på min intuition. Den sviker inte!

 

Anmäl
2009-05-29 00:46 #17 av: Waara

#15 tack desamma & välkommen hit! intressant med dina reflektioner oxå! det får oss alla i tråden lite mer att tänka på, kanske nya insikter när vi delar med oss. .. :)

#16 Ayena, vad härligt! Välkommen, kul att se dej oxå här! :)

Jamen, visst är intuitionen alldelens fantastisk, man bär den med sej, det gäller bara att lyssna och känna den,.. hoppas att den inte sviker, eller att vi sviker den.

 

Anmäl
2009-05-29 01:16 #18 av: Ayena

# 17 - Tack för välkomnande :-)

Jag har varit medlem en liten tid men har aldrig tagit mig tid att skriva. Men det ska förhoppningsvis bli lite ändrig på detta ;-)

Jag tror inte att intuitionen sviker eftersom den är sann. Den känsla och upplevelse man först får i en situation eller i ett möte med en person första gången, den är sann. Däremot så är vi människor specialister på att sätta igång och skapa förutfattade meningar och annat som tränger bort den riktiga urkänslan.

För intuition kan man väl kalla för urkänsla, väl?

Anmäl
2009-05-29 01:30 #19 av: neina

#18, OH vilket bra ord, "urkänsla"! Ska suga på den... Tack!

Anmäl
2009-05-29 01:34 #20 av: Anco

Tänk om jag kunde lära mig att ALLTID lyssna till min intuition!

Allt som oftast så talar den om sanningen för mig, och när inte mitt intellekt går in och stör så ordnar det mesta upp sig.

Många gånger tror jag att vårat intellekt förstör för oss. Intuitionen är som du säger Ayena en urkänsla.... den har alltid funnits och kommer alltid att finnas, om vi bara bejakar den och tror på den.

Anmäl
2009-05-29 09:10 #21 av: Waara

Ja, urkänsla var ett bra ord Ayena! :)

#20 man låter sej´'vilsas' av intellektet ibland eller något annat som vill vilseleda, för att sen säga till sej själv, men varför gjorde jag inte som jag först kände, tänkte?

 Vi verkar ändå bejaka vår intuition väldigt bra när jag läser inläggen ovan :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.