Allmänt

Sälja nåt...dyrt eller billigt...???

2009-07-23 14:42 #0 av: BranDuir

Lägger nu upp en egen tråd om diskussionen som startade i "Trolltrumma Säljes"...

 

 

Det är abolut ett ämne som inte bara tål att diskuteras ...men faktiskt även BÖR diskuteras...

 

Så vänner kör på!

Anmäl
2009-07-23 14:44 #1 av: BranDuir

"Jag vill inte ta för mycket betalt. Jag vill att alla ska ha råd. Det har jag sagt från ruta ett.."


#7-8 Jag förstår inte varför inte man ska kunna ta betalt för det kunnande, den skicklighet och kraft man lägger ned i föremål man gör?

Det hantverk jag gör är kraftfullt och vem som helst kan inte göra det, varför ska jag då "bjuda" på de år jag lagt ned på att hämta kunskap, den kraft som tarvas för att skapa?

Det skapar problem för alla hantverkare när någon nedvärderar hantverk, än mer så när det är hantverk som bär ytterligare en inneboende kraft.

 

 

Klistrar in ett par åsikter från förra tråden.....detta är en diskussion som jag tror att alla har någon åsikt om och välkomnar därför diskussionen...hoppas dock vi kan hålla en god och kamratlig ton även i fortsättningen!

 

BD

 

Anmäl
2009-07-23 15:02 #2 av: Ewerhof

Ja, jag håller med, ämnet kan behöva vädras lite. Allt för ofta upplever jag att 'locket läggs på' när åsikter går för vitt isär. Eller så tillkommer en massa kommentarer med suckar och "att ni orkar" och sånt som inte tar förståelsen vidare eller närmare dem som har behovet av att ventilera sakfrågan.

Då jag ser de citat som ligger i #1 kommer tanken: Att det är skillnad på att ta betalt för material, tid och kunnande. Men också den bakomliggande kraften.

1 &2 Tiden, materialet tror jag att man kan värdera i pengar, på människors vis.

3 Kunnandet verkar mer baserat på anlag (ifrån skaparens sida) och värderingen (ifrån köparens sida). Där får nog prisskillnaderna mer personligt prägel.

4 Och så syftet med själva saken som är skapad, eller de krafter som ligger däri. Det tror jag inte alls ska tas betalt för. För mig faller det under naturen och dess energier, som ingen av oss äger utan endast kan förmedlas vidare.

Åsikter välkomnas. Glad

Anmäl
2009-07-23 17:01 #3 av: lightseeker

sälja nåt, skrev du branduir...joo, jag kan sälja min kropp, för den är av materia, (lägg ut bud, så får vi se) men jag kan inte sälja min själ, för den tillhör inte mig.

Jag inbillar mig att mitt medvetande sitter i min själ, men jag kan inte bestämma över andligheten, det som är större än oss alla, lika litet som jag kan bestämma över liv och död.

Alltså anser jag att man aldrig tar betalt för ett andligt arbete.

Den dagen som så görs, så blandar man ihop två begrepp som inte hör ihop, materia och andlighet.
När man väljer att göra så, då urholkas andligheten, till att så småningom bli helt utan sin kraft.

Att ge en tack-gåva för en andlig tjänst, är väl inget nytt under vare sig sol eller måne.

Att vara en duktig hantverkare och bli uppskattad för det, är inte heller fel.

Men inga pengar i utbyte mot andliga tjänster.

(ps. går ej att övertalas till att ändra uppfattning)

 

Anmäl
2009-07-23 19:50 #4 av: Ganna

#2 Apropå punkten fyra så anser inte jag att det stämmer. Gör jag t.ex. ett trolldomsarbete för någon, låt oss för exemplets skull säga en amulett för att dra till sig någons romantiska intresse, så inkluderar betalningen både det rent fysiska hantverket men även det metafysiska arbetet med själva trolldomen. Det är för mig inte konstigare att jag gör det än vad det är för att någon är en skicklig musiker och tar betalt för en inspelning av ett uppträdande; den tar ju inte bara betalt för CD-skivan (om jag nu får vara en smula arkaisk i mediavalet) utan även för sin "förmedling" av njutbara ljud.

#3 Här blir det väl ytterligare en definitionsfråga, dvs vad innefattar du i begreppet "andlig tjänst"?

Det jag absolut aldrig skulle ta betalt för är att lära upp någon inom min tradition, förutom det är ev. ersättning för mitt arbete något som skulle vara beroende av kontexten.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-23 20:05 #5 av: Ewerhof

Men jag anser inte att man kan ta betalt för "njutbara ljud" heller. Glad 

 

Anmäl
2009-07-23 20:11 #6 av: Ganna

#5 Så du går aldrig på konsert? (Nedladdningshärket tänker jag inte ge mig in i mer än att säga att jag tycker att upphovsmän ska ha ersättning).

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-23 23:00 #7 av: Lassemannen1982

Handlar oxå om vad som driver en i ens utövande (andligt som musikaliskt). Tänk Metallica som dryga 20 år efter starten, miljardärer och säkert slitna, ställer sig på scen i Hultsfred och gör en otrooooooolig konsert, bjuder på sitt fulla register och hjärta. Vad driver dem? De inspirerar fortfarande!

Jag "snor" gärna lyssningar från youtube på band jag gillar, men kan samtidigt bli inspirerad, försälskad och galen i dem pånyo och lära känna andra band, vilket leder till att jag går på deras konserter. Inget är endast svart eller vitt.

 

 

Anmäl
2009-07-24 00:07 #8 av: Ewerhof

#6 Alltså, om jag går på konserter eller inte, köper CD-skivor eller inte har ju inte med min åsikt till priserna att göra. Eller hur menade du?

Vill jag se en konsert så är jag ju tvungen att betala det pris som är satt. Därmed inte sagt att jag tycker det är ett 'bra' prisnivå.

Om jag själv säljer en sak gör jag det för materialkostnaden.

Anmäl
2009-07-24 00:27 #9 av: MarsFire

Jag håller med att en sak inte skall kosta skjortan av folk. Jag tycker en betalning är utefter hur en person har det ställt o har råd med.
Om det sen är med pengar eller andra foremål samt en gåva som gentjänst det kvittar.

Men det mesta i livet handlar om att ge o ta! O man får oftast något positivt tillbaka, även om det kanske itne alltid är pengar.

På något sett får man oftast en positiv reaktion från personen som köpt ett föremål av en annan, o det är väl ändå den man värdesätter ?

Det där med o kunna göra något för en annan människa måste ju vara guld värt!

Anmäl
2009-07-24 00:34 #10 av: Ewerhof

#9 "Det där med o kunna göra något för en annan människa måste ju vara guld värt!" Absolut! Den delade glädjen som i sig föder ett band mellan själar, stoltheten över att stå på den sidan som kan ge är för mig en stor källa till livet.

Anmäl
2009-07-24 01:50 #11 av: neina

 

En viktigt fråga, men jag tror inte att vi kommer att komma fram till några definitiva svar. Däremot är det väldigt nyttigt att diskutera frågan, just för att varje person förhoppningsvis kommer närmre en egen ståndpunkt, samtidigt som det kan finnas förståelse för andra synsätt. 

Jag har inte någon egen åsikt (ännu?) men däremot lite tankar runtomkring som kanske kan kasta lite ljus:

För det första - vad definierar vi som "ta betalt"? Vi har diskuterat vad som är en rimlig summa pengar, eller andra varor, eller utbyte av tjänster. Men är det inte så att vi alltid "tar betalt"? Vi förväntar oss att hyfs gentemot andra resulterar i hyfs tillbaka; vi förväntar oss att om vi är duktiga samhällsmedborgare så ska samhället skydda oss; vi ger tid och energi i en relation och förväntar oss att relationen byggs upp och ska ge oss något. Att "ta betalt" är kanske bara ett tydliggörande av annars dolda förväntningar? 

För det andra - och detta är bara en tanke - vi kanske inte alltid BÖR ta betalt, men däremot bör vi FÅ betalt? Nåja, i en perfekt värld kan andliga tjänster och hantverk ges 'fritt' samtidigt som den som ger får lika mycket i gengäld, materiellt eller energimässigt. Det är väl det som är hela frågan här, hur det skulle regleras, eftersom det nog inte alltid sköter sig själv. 

För det tredje - ett par tankar från min egen erfarenhet. Ofta när jag sjunger, får jag betalt, ibland inte. Men ALLTID när jag sjunger är det för mig ett andligt utövande, en kanalisering av Något Större genom mig, och som händer där i Stunden, i relation med mig och Stunden som Är. Det är inte något som jag 'presterar', även om jag som 'kanal' är nödvändig för att det ska kunna bli just den musiken. Detta skeende händer vare sig någon lyssnar (och ev. betalar) eller inte. 

Nu är jag något på spåren: om något är ett kall, då gör personen detta, oavsett om det betalar sig eller inte, det ligger i personens natur och innersta väsen att göra detta (vara själasörjare, lärare, sjunga, hantverka på olika sätt, t. ex.). Då är det svårt att ställa villkoret att inte göra det om man INTE får betalt - samtidigt som det faktiskt är till väldigt stor hjälp i ens liv att få lite grann betalt för det som man helt drivs att göra! 

Slutligen - jag tror att det ligger något i att andra värderar ditt verk mer om du själv värderar det. 

Hoppas få läsa fler funderingar. Är som sagt inte alls klar över var jag själv står, men hoppas få lite mer klarhet i alla fall, genom att grunna på vad ni andra säger. 

 

Anmäl
2009-07-24 09:30 #12 av: Ganna

#8 Jag tänkte att det hade med saken att göra eftersom du inte ansåg att man kan ta betalt för njutbara ljud heller.

 

#9 Så man ska hålla reda på hur andra har det ställt för att efter någon arbiträr skala ta olika betalt oavsett hur mycket det man gjort kostat i både rent fysiska valutor och de mer abstrakta som jag beskrivit tidigare? Jag tror inte, som jag berört redan tidigare, att det är nyttigt att ge bort saker, tid etc hur som helst, det gör mottagarna lata. Det finns ett inneboende värde att på olika sätt förtjäna saker, vare sig det är genom att ha ett "vanligt" arbete och tjäna ihop pengar för att skaffa det man behöver, lägga ned tid och ansträngning för att lära sig något etc.

Jag tycker att jag helt klart kan se en förflackning i folks attityder bara det senaste decenniet som exemplifieras av ditt uttalande MarsFire: det är inte mottagarens ansträngning som ska räknas, utan hur "fattig" (på saker, pengar, kunskap, upplevelser eller erfarenhet) h*n är. Fortsätter man det resonemanget ska alltså de som genom sina ansträngningar är "rika" dela med sig utan att förvänta sig att få en reell ersättning. Som om hela ens livsverk skulle vara att göra en aldrig sinande ström av nybörjare och lättingar glada?

 

#11 Din inställning till att ha ett kall känns synnerligen kristen för mig, dvs att gör man det man är menad för, ska man vara lycklig med det och inte begära att man ska kunna leva på det samtidigt? Som att kallets helighet till viss del mäts i hur fattig man pallar med att vara?

Ett kall för mig är tämligen mångfacetterat; i mitt fall/kall finns det saker som jag aldrig skulle ta betalt för (som s.a.s. betalas av den makt jag är städslad hos). Sedan finns det annat som följer med i "kallpaketet" som det går alldeles utmärkt att ta en rimlig betalning för - att "svälta för min konst" har aldrig varit ett krav av makterna, tvärtom så gör jag ett bättre arbete om alla behov är tillgodosedda.

 

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-24 09:50 #13 av: Blodeuwedd

Ganna..
"Jag tycker att jag helt klart kan se en förflackning i folks attityder bara det senaste decenniet som exemplifieras av ditt uttalande MarsFire: det är inte mottagarens ansträngning som ska räknas, utan hur "fattig" (på saker, pengar, kunskap, upplevelser eller erfarenhet) h*n är. Fortsätter man det resonemanget ska alltså de som genom sina ansträngningar är "rika" dela med sig utan att förvänta sig att få en reell ersättning. Som om hela ens livsverk skulle vara att göra en aldrig sinande ström av nybörjare och lättingar glada?"

Menar du med det att alla fattiga är lata och och lättingar? Det är farligt att dra alla över en kam och när någon sitter och säger såna saker så ser jag rött. ;)
Att få göra en god gärning genom att hjälpa en medmänniska är väl ändå en ynnest, likaväl som att få hjälp. Ett fritt val vi måste få göra utan pekpinnar.

Det som är mycket värt för dej kanske inte är mycket värt för en annan person. Alltså har värdet olika betydelse för olika personer och om man vill GE bort saker även om de tagit tid att göra så... Varför inte? Om man vill ta betalt för en sak för att man tycker man lagt ner blod svett och tårar.. Varför inte?

 

Klart man ska ta betalt! Klart man ska få ge bort! Klart man ska få ge en gåva eller ta emot. Hur man gör är upp till var och en.

Puss på er.

 

Anmäl
2009-07-24 10:04 #14 av: Ganna

#13 Nej, jag menade att det finns många som tror att de ska få saker (...kunskap, upplevelser, erfarenhet) bara för att de inte har dem, utan motprestation. Därav att jag satte fattig inom citationstecken. Jag har också varit "fattig", men jag har aldrig förväntat mig att få något bara för anledningen att jag inte haft det (iaf inte efter barndomen).

Det är just denna förväntan/detta rättfärdigande som får mig att "se rött": att få något man inte själv har bara för att någon annan har det utan att anstränga sig för att få det (och återigen, jag avser inte bara fysiska ting).

 

Visst är det trevligt att ge bort saker, det gör ju även jag (om någon skulle tro motsatsen efter mina utläggningar ;), det är mer principen och attityden att man är lite "heligare" och "finare" för att man inte generellt tar ett rimligt pris för det man gör om det s.a.s. har en metafysisk anknytning som både konfunderar och smått irriterar mig.

 

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-24 12:17 #15 av: Ewerhof

Men alltså, då har väl diskussionen pågått en längre tid här, och i förra tråden, nästan helt i onödan? Jag trodde vi talade om prissättningsnivå inte ytterligheterna sälja kontra ge bort.

 

Anmäl
2009-07-24 15:23 #16 av: Ganna

#15 Allt går väl in i varandra. Ger man alltid bort sina alster så har man ju i praktiken en prissättningsnivå. Sätter man för lågt pris ger man ju delvis bort alstret.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-24 15:55 #17 av: Ewerhof

För mig innebär själva ordet 'prissättning' att man tar betalt i pengar. Och den prissättning jag sätter på mina saker, som jag tillverkat, blir materialkostnaden + ev. tid, om det inte är gjort på en 'pisskvart'.

Att skänka bort något som jag gjort beror ju helt på situationen och personen, vilket varierar gång från gång. Där styr tillfälligheten och är något jag tar ställning till på plats. Jag följer ingen sorts rättviseregel. Att regelmässigt ge bort sina saker skulle definitivt vara att ringakta värdet av/i sina alster.

Hjälper jag någon för att denne, i mitt tycke, är i behov av den hjälp jag kan ge är det inte ens tal om vare sig pengar eller gentjänster. Den formen av givande anser jag att den jämnar ut sig i och med att naturlagarna är som de är. Det kommer igen till mig i någon form, någongång, i något liv...

Anmäl
2009-07-24 15:59 #18 av: Ganna

#17 Tja, det är en sak där vi skiljer oss åt, jag tror inte på någon kosmisk "kamrer" som håller reda på "positivt" och "negativt".

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-24 17:26 #19 av: lightseeker

jag är inte intelligent eller verbal nog för att ge mig in i någon diskussion, men jag tycker att #13 satte ord på mina känslor, som jag inte själv kunde.

#14....hade ingen aning att det var pga. att du trodde att jag kände mig heligare eller finare, som var anledningen till att du frågade om min åsikt.
Men om du läser på min personbeskrivning, så anser jag mg absolut inte förmer än någon annan varelse.

vad jag dock skulle vilja lägga till är att: pga. min empati-fattiga och utsatta barndom, så tar jag gärna emot, både omtanke, empati, delande av åsikter och tankar, erfarenheter och kunskaper, delar även med mig av mitt överflöd, för det har många av oss gott av. (även fast man kanske många gånger känner sig ekonomiskt fattig)

Varför gör jag det då? inte för att jag känner mig mer helig eller finare, utan för att jag själv inte hade någonstans att lägga mitt huvud på natten, och någon öppnade sitt hem.
Inte hade mat för dagen, och någon delade med sig av det lilla dom själva hade.
Inte hade någon som brydde sig om jag levde, men någon räckte ut sin hand och lånade sitt öra.

Därför att jag vet hur illa det kan vara, när själen är knäckt och fick hjälp när jag höll på att gå under.

Därför att varelser har delat med sig av sin kunskap när jag behövde den.

Ingen betalade någon för något av dessa sakerna ändå skedde dom, för att man väljer, väljer hur man vill agera varje ögonblick.

Alla dessa saker kan inte köpas för pengar, pengar och andlighet har aldrig gått ihop, går inte ihop.

 

Anmäl
2009-07-24 19:10 #20 av: Ewerhof

#18 Nä, lika lite som det finns en gubbe med skägg som heter Gud och bor på ett moln.

Anmäl
2009-07-24 21:00 #21 av: Ganna

#19 Jag har inte sagt att jag trodde du kände dig "heligare" och "finare", rent generellt har jag fört en principdiskussion.

I övrigt tycker jag det är svårt att diskutera vidare utifrån det du sagt angående vad du anser vara andligt.

#20 Det var en metafor m.a.p. att jag inte tror att man automatiskt får någon kosmisk belöning/straff varken i detta liv eller ev. andra. Balans är subjektivt.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-25 01:29 #22 av: neina

#12 jag vill klargöra, att jag inte har den inställning som du beskriver: "att gör man det man är menad för, ska man vara lycklig med det och inte begära att man ska kunna leva på det samtidigt? Som att kallets helighet till viss del mäts i hur fattig man pallar med att vara?" 

Inte alls. Tvärt om skriver jag att man behöver få något tillbaka även då. 

Jag uppfattar det som att detta är en fråga där du har en klar och stark inställning, vilket är bra. Men läs inte in för mycket i det vi andra skriver, som inte har en lika klar inställning ännu. 

Allt gott!

Anmäl
2009-07-25 09:16 #23 av: Ganna

#22 Det är därför jag ställer frågor, skriver hur jag uppfattat andras utsagor och efterfrågar fler förklaringar. Dels för att själv förstå, men även för att se om jag blivit rätt uppfattad.

Det är ju ett trubbigt medium i diskuterar i, satt vi ansikte mot ansikte skulle mycket mer uppfattas utan behov av uppföljning.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2009-07-25 13:00 #24 av: Ewerhof

Jag stannar nog här i den ömsesidiga förståelsen, så att säga. Jag nöjer mig med att ha klargjort den inre bilden av hur vi står på varsin sida utav nåt staket eller så. Leve mångfalden, eller nåt. Glad

Jag har en väldigt stark känsla för att man kan ta betalt för material och arbetstid, men inte för affektionsvärdet eller andligt arbete. I affektionsvärdet inkluderar jag köparens starka efterfrågan på det som denne vill köpa, vilket inte borde påverka pengapriset, och andligt arbete kan, enligt mig, bara förmedlas, inte ägas för vidare privat försäljning.

Men jag förstår att många andra inte ser det som jag och att världen vi nu lever i på många sätt är uppbyggd på detta 'tänk'. Men för att jag ser hur världen är uppbyggd behöver jag inte tycka att det är rätt eller ens en bra värdering utav livet. Jag skulle personligen vilja dra ner på all överkonsumtion/övervärdering och 'backa bandet' en aning, medan andra vilar trygga i förvissningen om att allt är okej som det är och att 'man betalar rätt och slätt priset som är satt' för det man vill äga.

Anmäl
2009-07-25 17:40 #25 av: Ganna

#24 Visst kan vi lämna diskussionen, men, oavsett om du svarar eller inte så:

Affektionsvärde är också för mig något subjektivt som uppstår hos ägaren, endera vid första ögonkastet eller vid långvarig användning. Det är alltså inget skaparen/säljaren av föremålet kan skapa/förutse.

 

Sen undrar jag fortfarande vad som menas med "andligt arbete" (nej, för mig är det inte självklart vad de som använt uttrycket i tråden menar, ni som kan upplysa mig får gärna göra det)?

Vad anser du hör dit? Divination? Trolldom? Officiering vid tröskelriter? etc, etc.

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.