Annons:
Etikettshamanism
Läst 10120 ggr
[NeferNefer]
2016-01-15 17:52

Shamanismen och kallelsen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det här är (en kortfattad bit av) min syn på shamanismen och shamanen, just nu. Jag har kommit en bit i mina shamanska studier, men färdig blir jag aldrig. För övrigt är det nog så att frågar du hundra shamaner om vad shamanism är, så får du hundra svar. Den som är kallad kommer att veta.

Shamanism är inte en religion utan ett sätt att förhålla sig till alla världar, inklusive den vi lever i här och nu. Det har funnits shamaner sen urminnes tider, och shamanismen är utspridd över hela jordklotet. Gemensamt för de olika shamanska traditionerna är själsresor till andra världar eller till andra platser i den här världen samt den nära kontakten med skyddsandar.

Många talar om den svåra shamaninvigningen, som innebär stort lidande för shamanen. Det kan innebära uppoffringar och svårigheter under lång tid, svår sjukdom, blixtnedslag, att vara nära döden eller till och med avlida för att sedan återkomma till livet. Många som blir shamaner väljer inte det själva, shamanens väg väljer dem.

Kallet att bli shaman kan även gå i arv i släktled. Men även om någon har shamanismen i blodet kommer initieringen att innebära lidande och svårigheter. Shamanismen är inget som någon får gratis eller genom att läsa sig till det. Men bara för att en person genomgår allt det här är det inte säkert att hen blir en shaman. I de flesta traditioner är det nämligen inte upp till den personen själv att säga att den är en shaman. Hen kan säga att hen praktiserar shamanska metoder eller liknande. Om hen verkligen är en shaman kommer andra (exempelvis de personer hen hjälper genom den shamanska praktiken) att säga det om hen.

Bild från https://pixabay.com/

Annons:
Mandra
2016-01-15 18:52
#1

"Om hen verkligen är en shaman kommer andra (exempelvis de personer hen hjälper genom den shamanska praktiken) att säga det om hen."

Det här är en fråga som ofta diskuteras bland människor som praktiserar shamanism. Och åsikterna om det varierar. Jag hade den synen själv tills för några år sedan då jag blev övertygad - av annan shaman - om att det här synsättet inte fungerar i vårt moderna västerländska samhälle. Varför? Det finns ingen egentlig efterfrågan på shamanska "tjänster" i vårt samhälle (i någon större utsträckning) och omgivningen känner inte längre igen en shaman när hon ser en. Vilket då blir till ett problem.
Vidare är det så att det oftast är mindre nogräknade personer (och ganska usla "shamaner" ) som gärna kallar sig för shamaner, medan de som är mer nogräknade (och ofta mkt bättre) och håller på traditionerna, inte gör det. Det här är också ett problem - för den bild som dessa mindre nogräknade ger till omgivningen blir ofta väldigt felaktig och deras arbete talar om misslyckanden snarare än om att shamanism skulle vara bra för samhället.
Så den här frågan är inte helt lätt att ta ställning till. :)

[NeferNefer]
2016-01-15 19:13
#2

Jag håller med dig. Och om jag vore en shaman skulle jag inte kalla mig för det just på grund av de där klåparna som du nämner.

[Lummer]
2016-01-15 21:22
#3

Själva ordet shaman har tyvär förpassats till sagornas värld här vår tid. Det som visas på tv är ju shamaner i urbefolknings byggder som djupaste djungel eller tundra och får lite sago skimmer över sig. Jag tror att folk i allmänhet inte riktigt tror det existerar shamaner bland oss. Synd tycker jag .

[NeferNefer]
2016-01-15 23:27
#4

Lummer: ja, det är till och med ofta jag får förklara vad en shaman är ifall jag råkar nämna det till en "vanlig" människa. Men det gör inget. Så länge shamanerna själva vet är allt bra 🙂

[Lummer]
2016-01-16 01:08
#5

sant😊

vinden är min mor
2016-01-16 11:22
#6

Mycket bra skrivet nefer! Intressanta funderingar av er andra med. Har själv tänkt på detta. Om någon blir kristen tex kan den kalla sig kristen från dag ett. Även om den egentligen inte bär någon kunskap om kristendom. Så är det ju med religioner. Likaså politik. Däremot kan ju inte en läkestuderande kalla sig hjärn kirurg. att välja den shamanska vägen är ju inte det samma som att ha en shamans hela kunnande. Dessutom har ju Mandra helt rätt i att få människor i dagens samhälle efterfrågar ju inte ens shamaner. Jag upplever det som att jag har ett avtal med moder jord . Jag jobbar för moder jords framtid. Jag har inget intresse av att tjäna pengar eller anseende på det valet. Det handlar om något helt annat.

☀️Mörker är bara brist på ljus

Annons:
Zeffe
2016-01-16 13:06
#7

Väldigt bra skrivet och både intressant och tankeväckande tråd 👍

Jag har aldrig riktig känt mig bekväm i att sätta en etikett på mig själv, även om jag under årens lopp har varit involverad i olika rörelser och sammanslutningar där alla i grunden har haft ett gemensamt mål. Nämligen att leva i harmoni med både natur och våra medmänniskor där jag själv ser mig som en medresenär med ett delaktigt ansvar för att balansen mellan allt på vår moder jord ska upprätthållas och att sprida kunskap om vikten till varför allt har sin specifika roll. Jag har under hela livet haft den inriktningen och känt ett kall. Jag läste bland annat ekosofi i min ungdom och jag tycker mig känna igen väldigt mycket i jämförelse med shamanens väg.

Ibland har jag kallat mig en andlig naturmupp och vid närmare eftertanke ligger det i linje med den shamanska vägen även om jag aldrig har tänkt på det själv. Vi, alltså den moderna människan har främjat sig från den naturliga balansen och det har gått i en rasande fart.

Dalman
2016-01-16 18:00
#8

För mig är en Schaman den som gör sig ren från allt som är i vägen för att verka som en förlängning av själen. Alla våra tidigare inkarnationer gör ju att vi har många blockeringar, hinder och slöjor som gör att vi inte kan se klart eller agera klart. Ju renare vi blir från våra hinder, ju mer gåvor kan vi nå inom oss, allt som en Schaman behöver för sitt arbete. Till sist så blir vi vår själ och kan då hjälpa andra bättre. Och jag tror att ju mer vi blir vår själ, ju lättare kan vi se och hjälpa andra själar. En Schamans fulla kunnande kommer inifrån.

Lidandet på vägen för att bli en Schaman är för mig det som hindrar en att bli ren. Allt motstånd av egot, mörker man tänkas kan ha, blockeringar osv.

Men egentligen så är vi i grund och botten alla Schamaner då vi alla är på väg åt samma håll, tillbaka hem till Gud. Lite av min syn :)

[NeferNefer]
2016-01-16 18:03
#9

Vilken fin syn, Dalman 🙂

Mandra
2016-01-17 02:39
#10

Det här med den s.k. "shamanska kallelsen" är intressant. Den gick ju ofta förr till så som beskrivs i första inlägget. Lärjungen blev svårt sjuk på något sätt (sjukdomen "skickades" av "makterna") och hennes uppgift var att bota den sjukdomen (eller dö ofta). Klarade hon det - så accepterade makterna henne som shaman och hon fick tillgång till hjälpare osv. Sjukdomarna kunde vara av både fysisk och psykisk natur.
(Man säger också att shamanen då kunde bota just den sjukdomen som hon botat sig själv ifrån. Av det kan man dra slutsatsen att ju fler sjukdomar man botar på sig själv - desto fler blir man i stånd att bota på andra).
Makterna skickade sjukdomen för att tala om att "du ska bli shaman" och hela sjukdomen och lärjungens försök att bota den fungerade  som en slags invigningsrit.

Frågan är; finns denna typ av kallelse kvar i vår moderna västerländska värld?

Det finns ju många som hävdar att t ex många som ligger på mentalsjukhus egentligen fått en shamansk kallelse. Och jag har stött på personer som tror att i princip alla sjukdomar skulle vara en shamansk kallelse. Självklart är det inte så. :)

Jag stötte på en väldigt intressant bok som bl a diskuterade den här frågan. Finns detta sätt att skicka kallelse kvar i västvärlden?

Boken heter: Mänskliga gränsområden

http://www.bokus.com/bok/9789127058316/manskliga-gransomraden-om-extas-psykos-och-galenskap/

Den består av ett antal föredrag som man bundit samman till en bok. Särskilt ett av dessa föredrag är av intresse. 
Återkommer i nytt inlägg.

[Lummer]
2016-01-17 02:47
#11

Har själv jobbat innom psyk och inte i alla fall men allt ibland undrar man…. om jag kan höra en persons hallisar är det då hallisar? ??

Mandra
2016-01-17 02:49
#12

Jag tror att det är i detta kapitel; Jens Ivar Nergård: Schamanism och smärta - som författaren diskuterar detta med den shamanska kallelsen. (Jag har boken men hittar den inte just nu).

Den här killen, Nergård, hävdar att den shamanska kallelsen INTE existerar i västvärlden.
Det finns ett talesätt som säger: "Andemakterna talar till dig på ett språk du förstår."

Med det här menas inte att de talar svenska för att jag är svensk. :) Utan applicierat på det här med den shamanska kallelsen - så är detta med att skicka en sjukdom på den "utvalde" en form av språk. Viss sjukdom betyder/är liktydigt med en shamansk kallelse.
Men för att man ska förstå det språket så måste man vara uppvuxen i en kultur som förstår det språket, dvs där alla känner till att viss sjukdom är liktydigt med en shamansk kallelse.

Han menar vidare då att i en kultur som inte känner till detta/inte förstår detta språk - så vore det ju helt förgäves för makterna att skicka en kallelse på detta sätt. Och jag tror att han har helt rätt. Makterna är ju inte dumma, så varför skulle de kommunicera med folk på ett sätt de inte förstår? Självfallet så gör dom inte det. :)

Därav följer att den shamanska kallelsen inte existerar i väst på detta gamla traditionella sätt.

[Lummer]
2016-01-17 02:53
#13

Å andra sidan komuniserar ju den andra sidan på det språk men förstår om det är meningen att man ska förstå. Typ egen erfarenhet men inte i detta sammanhang.

Annons:
Mandra
2016-01-17 04:05
#14

Jag tror nog att om makterna vill att man ska bli shaman så är de ju angelägna om att man förstår vad de säger, eller hur?

Shamanska makter/hjälpandar talar alltid ett språk som man förstår. Kan nog vara annorlunda med andra typer av "hjälpare".

Magi-cat
2016-01-17 08:57
#15

De där makterna verkar inte särskilt välvilliga om de skickar sjukdom som "kallelse". 😮Lite riskabelt… och grymt.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Mandra
2016-01-17 09:24
#16

#15 av: Magi-cat

Ja det kan ju tyckas så - så här i vår moderna tid. Men faktum är att hela stammens överlevnad hängde på shamanen förr i tiden. Funkade inte denne och kunde utföra sina sysslor på rätt sett - så gick hela stammen under. Så man får nog lov att se det ifrån detta perspektiv.

Också ett skäl till att de här kallelserna antagligen inte existerar i vårt moderna samhälle. "Stammens" överlevnad kräver det inte längre.

Shamanens väg är den tuffaste och hårdaste andliga väg som finns att gå på - så det vill till att man pallar för det.

Och om man ska se det hela ur andligt utvecklingsperspektiv så är det nog så att ju mer man satsar - desto mer får man tillbaks. Så shamanen blev säkert rikligt kompenserad för detta på ett annat plan. :)

[Bai-De-Schluch-A-Ichin]
2016-01-17 18:03
#17

Tack för fin information trådskaparen !

Jag reflekterar över det ni har skrivit, jag har infunnit  mig en tid på i fokus communityn utan att ge mig till känna men jag har läst och jag kan inte annat än känna en stor frustration och sorg  över andlig kamp så även inom shamanism.

Får jag dela mina egna erfarenheter utan att verka barsk så är Shamanism ingen tävling om vem som vet mest eller hur lång tid den praktiserats av den enskilda individen .

Shamanism är helhet, den söker sig till alla som kan anamma den . Shamanismen uppsöker inte oss vi uppsöker den som en del av vår andes resa och den är inte få förunnat för alla kan vi medverka till en bättre jord.

Magi-catt !

Visst låter det grymt , en svår väg att följa men lidande ger stryka  och det är shamanens väg att övervinna alla hinder på livets väg så som livet på andra sidan .

Mandra !

Jag måste fråga vilken form av shamanism som du praktiserar ? varför skulle Väst inte ha den befogenheten att möta andeväsen som du beskriver ? 

Du glömmer oss Samer här i Väst🙂

Vi finns Vi också Samerna  🙂

[NeferNefer]
2016-01-17 18:13
#18

#17 Så lite så, välkommen hit! Jag hade tänkt skriva lite om samisk shamanism så småningom. Men kanske du är bättre lämpad att göra det, om du har lust? 🙂

Mandra
2016-01-17 18:19
#19

#17 av: Bai-De-Schluch-A-Ichin

Väl medveten om att ni existerar. :)

Vad jag menar är moderna västerlänningar UTAN rötter i någon ursprungsbefolkning. De har inte någon större beredskap att förstå en galleldax shamansk kallelse.
Är man uppvuxen inom en ursprungsbefolkning där det finns en obruten tradition av "shamanska kunskaper och traditioner" så är det givetvis skillnad. :)

Jag talade inte heller om att möta andeväsen överlag - den beredskapen finns hos de som har begåvning för det (inte hos alla dock) oavsett väderstreck. Vad jag talar om är det specifika språk som en gammeldax shamansk kallelse innebär - inte något annat.

[Bai-De-Schluch-A-Ichin]
2016-01-17 18:37
#20

Är man uppvuxen inom en ursprungsbefolkning där det finns en obruten tradition av "shamanska kunskaper och traditioner" så är det givetvis skillnad. :) men aldrig att man säger sig vara Shaman i den bemärkelse  som ni gör här 😓

Annons:
Mandra
2016-01-17 19:05
#21

#20 av: Bai-De-Schluch-A-Ichin

Jag tror ju kanske man ska fokusera på att det är bra att människor praktiserar shamanism - om de gör det korrekt - inte kanske på vad de kallar sig. Det måste ändå vara av underordnad betydelse.

Mandra
2016-01-18 03:34
#22

Sen är det väl så att ordet "shaman" är myntat av vetenskapen (religionsvetare och antropologer) och de har också definierat vad en shaman är.

Ursprungsbefolkningarna har alla sina egna namn för motsvarande person;  nåjd/noadi/naojdde mm hos samerna, mudang (Korea), curandero (Mexixo), kahuna magiker (Hawaii), medicinman/kvinna (nordamerikas ursprungsbefolkningar), Txiv Neeb hos mong-folket (Kina, Thailand mm).

Så, enligt min åsikt, eftersom det är vetenskapen som myntat och definierat ordet - så är det vetenskapen som bestämmer vem som kan och får kalla sig shaman - ingen annan.

Det är en himla skillnad på att kalla sig shaman och på att tex utge sig för att vara en nåjd eller en curandero eller mudang. Detta är ord/titlar som "ägs" av respektive folkslag och där de har all rätt att sätta kriterierna för vem som får kalla sig dessa saker. Självklart.

Men i övrigt tror jag att rätten att kalla sig shaman utgår ifrån vetenskapens definition och inget annat. Det funkar ju lixom inte annars. Jag tror inte att t ex en kahuna magiker skulle tala om för en mudang vem som har rätt att kalla sig för en mudang, eller hur?

Så tycker jag kanske inte heller det är rätt, att bara för att man inom sin egen speciella tradition av "shamanism" har vissa regler och traditioner hur man gör saker - så har man ingen rätt att överföra detta på de allmänna orden shaman och shamanism.

Den rätten tillhör bara de som skapat och definierat ordet och alla de som på ett förtjänstfullt sätt uppfyller den definitionen måste ha rätt att kalla sig shaman - oberoende av vad vissa andra traditioner säger. Min åsikt.

Joggan
2016-01-19 08:59
#23

Jag ska också bidra mitt syn på den här diskussionen.
Kallelsen inom shamanism är alltid ofrivilligt ingen som vet vad det innebär är glad över det! Ingen kan välja att vara en shaman förutsätt man tolka inte begreppet "shaman" efter sina egna föreställningar.Jag skulle också inte säga att de makterna/änglar eller hur man vill betecknar de att de skickar sjukdomar.
det är mera som en initiation att de tillåta en kontrollerad kontakt med en form av onda icke mänskliga väsen som vill skada en och tvinga en genom detta att shamanisera så länge tills man ha övervunnit den!
Det kalla man sen utbildning!
Alla psykiska och kroppsliga besvär som man få genom den kontakt är hemskt och beror på en trolldom. Patologiskt hitta man ju ingenting och kalla det nuförtiden "Shamanic diseases". Vissa shaman noviser kämpa i flera år med denna väsen/andar! Vägra man att följa denna kallelse så går den shamansjuka över i en riktigt sjukdom!

Som Magi-cat skriver att makterna verkar inte särskilt välvilliga om de skickar "sjukdom" så måste man också fråga sig varför det hända så där…
nämligen ofta beror det på karma/avtal som bli gottgjort och gå i tjänsten till sina medmänniska.

Angående efterfrågan på shamanska "tjänster så tycker jag att det reguljära sig av sig själv enligt var uppfattning är det så om en sjuk människa inte tror att en shaman kunde hjälpa honom förutsatt att han kunde göra det, så är det "guds" vilja eller den människa har inte fått lov uppifrån att bli befriad!
Det skulle jag beteckna som "Otur"

Att vara Shaman eller beteckna sig som en är ju också som Mandra skriver kulturell bunden med olika namn.
Att vara Shaman och inte yttra sig genom uttalande eller tecken är ju också ologiskt, visst måste man säga att man är det hur skulle de andra få veta att det finns?
Hos oss bära vi en speciellt tecken på varas bälte som att de andra få veta.
I moderna samhället är det kanske så att om an yttra sig att var en shaman så säga de flesta "Wow" eller skratta över mambojambon
men i min miljö är det så att man bli ledsen och man önska den som är drabbat styrka och kraft!
Man blir säkert inte utbildat och kan gömma sig sen under!

Enligt var folktro är det också så om man påstå att man är en shaman och är det inte så dra det olycka med sig!

Dessutom få man också inte blanda ihop folk som shamanisera bara ..vilket är helt okej. och inte de som är bara en typ medicinman eller healare
och inte de som arbeta ihop med de onda och få sin krafter genom dem!
En s.k. shaman är alltid utbildat uppifrån från de förfäder/änglar/Olaš eller hur man vill betecknar dem.
och agera som en exekutiv kraft i uppdrag uppifrån typ från gud om man vill kalla det så där. De döda eller inburna primär onda andar eller icke mänskliga varelser.
Sekundär extrahera de skadegörelser av dem,
inom en paradigm som de flesta kan inte föreställa sig.

Shamaner finns på hela välden i alla kulturer
med samma föreställningar men med olika ord och benämningar.

Till slut ett exempel hur det kan ser ut…

Native Shaman from the Dayak people in Borneo
http://www.noaiddi.com/bokguide/eDocuments/manang/

Kyrktornet
2016-01-23 09:02
#24

Tur inte alla får kallelsen, är rörigt nog ändå i världen 🙂

Mandra
2016-01-23 09:55
#25

#24 av: Kyrktornet 😂

Mandra
2016-01-23 10:11
#26

Joggan: "Att vara Shaman och inte yttra sig genom uttalande eller tecken är ju också ologiskt, visst måste man säga att man är det hur skulle de andra få veta att det finns?"
Jag menade INTE att shamanen inte får använda sig av tecken. Vad jag sa var att "makterna" inte skickar den gammeldax typen av shamansk kallelse längre - därför att ingen förstår det "tecknet".
Shamanen själv kan och bör givetvis uttala sig - om hen då använder tecken så kan hen förklara sig.
När ANDEMAKTERNA skickar ett sign som ingen längre begriper (utom hos ursprungsbefolkningarna möjligen) det är DÅ det uppstår ett problem. Ok?

"En s.k. shaman är alltid utbildat uppifrån från de förfäder/änglar/Olaš eller hur man vill betecknar dem.
och agera som en exekutiv kraft i uppdrag uppifrån typ från gud om man vill kalla det så där."

Här skulle jag kanske önska att du säger "inom min tradition" - för detta skiftar från tradition till tradition!

Enligt Eliade har det alltid funnits tre sätt att bli shaman, om vi nu talar globalt, sammantaget hos många traditioner, och det är:
Man får en shamansk kallelse - oftast genom en kallelse.
Ens levande förfäder ser att man är ämnad att bli shaman, genom att man bär något tecken, t ex en segerhuva - ofta går det i arv, så någon förälder, far- eller morförälder redan är shaman.
En person väljer helt själv att bli shaman.

Utbildningarna går lite olika till, skiljer sig från typ till typ, men också inom samma typ. (Så man kan aldrig tala om en slags enhetlig shamanism, kan skilja sig på många punkter och gör det också).

Men - i något stadie av denna lärjungetid - så kommer det att bli hjälpandar inblandade (eller vad man nu kallar dem i olika traditioner).

Och till syvende och sist är det ALLTID andemakterna som bestämmer om man verkligen får bli shaman - oavsett hur man började.
Så får man inte detta tillstånd/denna välsignelse och därmed också tillgång till olika hjälpandar - så är man helt rökt. Det går INTE att praktisera som shaman utan hjälpandar (och makternas tillstånd).
Så - slutändan - blir det samma resultat - hur man än halkade in på banan. :)

Delvoriah
2016-01-23 15:00
#27

#12 Intressant tanke, men jag tror att sjukdomsinitieringen tolkas på fel sätt i det fallet. Snarare än att den skulle vara några kulturellt bestämda sjukdomar, så tänker jag på sjukdomsinitieringen som något som får en person att se världen på ett nytt sätt och att omdefiniera sitt jag, åtminstone i vår moderna värld utan obrutna länkar till ursprungstraditioner. I västvärlden skulle det till exempel kunna handla om, grovt förenklat, en person som ägnar sitt liv åt att arbeta och att dricka sprit, för att sedan vara med om en bilolycka och i uppvaknandet på sjukhuset börja fundera över vad som är viktigt i livet. Ibland kanske detta leder till att en person bara lever annorlunda, ibland till att de blir kristna, en annan gång att de möter shamanismen. Det blir en pånyttfödelse som innebär att de söker på djupet snarare än på ytan och det är en förändring som kan vara beständig till skillnad från när någon säger "hörru, ska du inte ta det lite lugnt med drickandet nu".  Av den anledningen anser jag inte heller att andarna är grymma, utan de ger en tecken hela tiden, tills det enda tecken som finns kvar är det som kastar omkull dig.
I övrigt håller jag med om det mesta du skriver, #Mandra

#23 Jag anser att du har fel i det fallet :)
Oavsett vad jag har råkat ut för sedan jag valde att vandra shamanens väg, så skulle jag vandra den igen, och ta prövningarna igen.

http://brisingasmycket.se

Annons:
Mandra
2016-01-23 15:53
#28

Skulle jag också. Alltså det sistnämnda i föregående inlägg. :)

Joggan
2016-01-23 15:59
#29

@Mandra
Som alltid nästan överens bara med andra ord!
om du skriver så där…
"Det går INTE att praktisera som shaman utan hjälp andar (och makternas tillstånd)."
så är det med andra ord samma vad jag skrev!

Joggan
2016-01-23 16:05
#30

Jag rekommendera också Christina Pratt bok.. hon ha sammanfattat shamanska rapporter från olika kulturer!

An Encyclopedia of Shamanism,

https://books.google.se/books?id=HltJMMq1_60C&printsec=frontcover&dq=christina+pratt&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiapOD9mcDKAhUlAHMKHW_YBssQ6AEIHjAA#v=onepage&q=christina%20pratt&f=false

Joggan
2016-01-23 16:08
#31

@Delvoriah  Det är ju bara mitt syn på saken men jag förstå vad du menar frågan är bara om vi prata om samma sak!?

Delvoriah
2016-01-23 16:51
#32

#31 Det är givetvis alltid ett problem när man inte pratar öga mot öga. Det uppstår ofta missförstånd. Däremot har jag, och många andra, upplevt stora prövningar inom shamanismen, och väljer ändå den vägen.  Sedan läggs det ju in lite olika saker i olika kulturers form av shamanism, och kanske är det så att i just den kultur du härstammar från, så ses det inte som något positivt. 

Jag ser shamanismen som värdslig - ett sätt att förhålla sig till och att arbeta med det andliga som har förekommit i nästan alla, om inte alla, kulturer för att det är så naturligt. 

Jag har stor respekt för den kunskap som finns hos ursprungsbefolkningarna, men anser inte att västvärldens moderna människa är sämre på att upprätta den kontakten. Däremot så kan det nog kräva mer arbete och tid, då kunskapen måste sökas längre bort, eller längre in, och på grund av det andliga för de flesta inte är en del av vardagen längre.

http://brisingasmycket.se

Kyrktornet
2016-01-23 18:17
#33

1 man gör resor till andevärlden 2 man utför ett uppsåt antingen hjälpa nån annan eller sig själv 3 dessa 2 ovan går att upprepa när det helst behövs Detta är det man kallar shamanism, dessutom används ofta ljuddrivna system som trummor el liknande som stöd ( iaf för nybörjare ) Hur man börjar med allt detta skiljer säkert både i tid och rum

Mandra
2016-01-23 18:35
#34

Kyrktornet: Beror lite på vad du menar med hjälp här?

Kan du ge några ex på  vad du menar.

Annons:
Kyrktornet
2016-01-24 13:12
#35

Finns det olika sorts hjälp?

Magi-cat
2016-01-24 13:15
#36

#35 Kan du ge något exempel på hur du menar så finns det större chans att du får ett bra svar, tror jag.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Kyrktornet
2016-01-24 13:20
#37

Går att göra jobb på allt men brukar bli mer övergripande uppsåt innan folk tar sig till en schaman. Men visst folk letar efter nyklar ibland.

Denna kommentar har tagits bort.
Sommarsvalka
2018-12-20 15:26
#39

Jag behöver få tag å en schaman. Jag har blivit utsatt för voodoo. Jag är desperat efter hjälp.

NiklasTyreso
2018-12-21 23:15
#40

Det bästa sättet att få andlig erfarenhet är att regelbundet praktisera, utöva och öva sig i sin andlighet. Då och då upplever man saker, inte alltid, men den som aldrig övar får aldrig erfarenheter att lära av. Jag hade en granne som satt och trummade varje dag, exakt varje dag i ett år. Hon lärde sig nog inte varje dag, men den enträgna övningen gav helt säkert en hel del andliga erfarenheter att ta med sig i livet.

Upp till toppen
Annons: