Annons:
Etikettmagi
Läst 11521 ggr
[Sol69]
1/4/14, 10:18 AM

Att arbeta med runor

Runorna är ett gamla tecken som förmodligen uppstod de första århundradena efter Kristi födelse och brukades av germanerna. Modern forskning erkänner främst runorna som skrivtecken, men många anser att runorna även var ett magiskt system.

Att runorna har använts på ett sådant sätt finns det dock enbart belägg för i medeltida källor. I och med att forntidens traditioner framförallt var muntlig, har vi idag i norden väldigt få skriftliga källor att luta oss mot. Mycket av det magiska arbetet måste därför ske genom intuition och eget magiskt arbete.

Spekulationerna om runornas uppkomst varierar. Två runristningar från Västergötland, den äldsta från omkring 600 f. Kr, berättar att runorna ”stammar från rådande makter”. Ristningarna är inte mer konkreta än så, men från en text ur Den höges sång i Eddan, kan man gissa att runorna var en gåva från asagudarna:

Jag vet, att jag hängde

i det vindiga trädet

nio hela nätter,

djupt stungen med spjut

och given åt Oden,

jag själv åt mig själv,

uppe i det träd,

varom ingen vet,

av vad rot det runnit upp.

Man bröd mig ej bar

eller bjöd mig horn,

skarpt jag nedåt skådade;

jag tog upp runor,

med rop jag tog dem,

så föll jag åter därifrån.

Dessa rader har tolkats som en process på ett mytiskt plan, men även på en mer konkret invigningsritual. Att vara utan mat och vatten i flera dagar, påminner om de initieringsriter som förekommer i flera olika kulturer, bland annat den av många kända utesittningen som förekommer i många indianstammar.

Att arbeta med – och verkligen förstå – runorna är alltså inget lättvindigt arbete, utan en djupare initiatorisk resa.

Även ordet runa har oklart ursprung, men den vanligaste översättningen är ”hemlighet” eller ”hemlig visdom”. När ordet lånades in till finska fick det betydelsen sång, och ordet raunen i tyska hade betydelsen ”viska”. Samernas trumma kallades i äldre nordiskt språk, och fortfarande på norska, för runebomme. Ordet runa kan i norskt folkspråk betyda ”trolla” eller ”spå”, och i svenskt ”locka”. Oavsett tolkning, så kan man konstatera att namnet runa inte är kopplat till ett ord för skrivtecken.

Runraden har utvecklats och använts under århundranden, så vill man arbeta med runorna, bör man först och främst fundera över vilken runrad man ska arbeta med; den äldre, den yngre eller den medeltida. De flesta arbetar magiskt med den äldre runraden (för att få en grundläggande förståelse för de olika runsystem, kan du läsa på Wikipedia).
Väljer man att arbeta med den äldre runraden så är nästa steg att fundera över om man vill arbeta med Futharken eller Utharken. Futharken (som är namngiven av att den börjar med Fäh, ur, thurs, ass och ken) är den vanligaste ordningen på runorna enligt gamla fynd av runskrifter. Utharken (som börjar med ur, thurs, ass, reid, ken) är ett talmystiskt system från 1920, uttolkat av en man som heter Sigurd Agrell. Agrell har ingen vedertagen vetenskaplig bäring för sitt system, men är vanlig i magiskt arbete med runorna (du kan läsa mer om Agrell här: http://www.multiart.nu/grimner/svenska/texter/uthark.html).

Gör gärna ditt eget runset. En bra variant är att i början använda ett köpt runset (eller att göra ett enkelt runset genom att skriva med vattenfast penna på släta stenar) samtidigt som man gör ett mer arbetat runset, gärna från fruktgivande träd (enligt Tacticus bok Germania från omkring 100 e. Kr). Många gör runda brickor från grenar, medan andra hellre gör stavar från kvistar. Använd din kreativitet! Det egna genomarbetade runsetet är en del av processen av att lära, förstå och komma nära runorna.

Tolkningen av runorna utgår från betydelsen av deras namn och då det inte direkt finns några källor som beskriver betydelsen på ett mer utförligt sätt, så kan tolkningen utifrån namnen variera en hel del.
Av den anledningen är det bäst att arbeta med runorna med enkla nyckelord och utifrån dem lära känna runorna genom att meditera, göra shamanska resor samt intonera dem.

Följande är runornas språkliga innebörd (notera att även det exakta uttalet är osäkert, och det finns fler varianter på namn är de som anges här):

Fäh/fehu: fäh, gods, lösöre, rikedom

Ur/urur: yr, ur, dagg, duggregn eller uroxe

Thurs/thurisar: turs, jätte, troll

Ass/ansur: asagud

Reid/raidu: vagn, ritt. resa

Ken/kainu: böld och sår, men även eld

Gifu/gebo: gåva

Wynja/wunju: glädje, lycka

Hagal/hagalar: hagel

Naud/naudir: nöd, träldom, nödvändighet, tvång

Iss/isar: is

Jara: äring, god årsväxt, år

Eoh/iwar: idegran

Pertra/perthu: okänd betydelse. Brukar kopplas till ordet klippa

Algiz/algir: älg

Sol/sowilu: sol

Tyr/tiwar: gud, Tyr (asaguden)

Bjarka/berkana: björk, björkkvist, björk

Eh: häst

Madr/mannar: människa, man

Lagu/lagur: vatten, lök, fruktbarhet

Ing/ingwar: Ing (mytisk stamfader/gud. Eventuellt ett binamn för Frej)

Dagaz/dagar: dag

Odal/othala: odal, arvejord, fast egendom

De direkta översättningarna av namnen kan kanske vara något knapphändiga när man vill börja arbeta med runorna, och för att få en lite fylligare beskrivning rekommenderar jag boken Sejd av Jörgen I Eriksson (värt att notera är att han arbetar med utharken. Vem som har är en bra tolkning med utgångspunkt i futharken kan jag tyvärr inte svara på, men många av tolkningarna går att använda för båda oavsett vilket system man väljer att arbeta med). Då vi framförallt bör få kunskap om runorna genom eget meditativt arbete, så varierar givetvis tolkningarna. Detta då olika personer har olika bakgrund och erfarenheter, vilket innebär att vi använder olika ord för att beskriva samma sak, precis som att det enda sättet att tyda drömmar är att utgå från oss själva och våra egna känslor kring de bilder vi drömmer om.

En bra inledning till ditt arbete med runorna är att meditera över varje runa, gärna med runan i din hand. Detta är ett tidskrävande arbete, men för att lära känna runorna finns det inga direkta genvägar. Bäst är om du drar runorna snarare än att arbeta med dem i ordningsföljd, då man drar in energin från runan när man arbetar med den, och den energin, om du arbetar med dem i ordningsföljd, kan stå i konflikt med de energier som verkar i ditt liv för tillfället.

Ett annat bra sätt för att lära känna runorna är att intonera runans namn, det ger dig en djupare kontakt inte bara med runans betydelse utan även med dess energi. Man kan även intonera hela runraden i ett sammanhängande flöde, för att dra in energin från hela runradens kosmologi.

Vill du verkligen fördjupa dig i ditt arbete med runorna så föreslår jag att du arbetar med en månadsruna, det vill säga att du drar en runa varje månad som du sedan bär med dig och arbetar med under en månads tid. Detta är tålamodskrävande, som med all djupare magisk kunskap, då det kan hända att du drar samma runa flera månader i rad, ofta som ett budskap att du ännu inte är färdig med dess betydelse eller energi. Andra varianter på månadsruna, är att dra en runa i veckan eller en varje dag. Ju mer man arbetar med en runa, desto mer lär man sig dock att förstå den, så att rekommendera är att man arbetar med månadsruna för den djupare betydelsen och när man kommit längre i arbetet börjar dra en runa varje dag. Anledningen till att jag föredrar månadsrunor är för att det är minst den tiden du behöver för att förstå en runas djup.

När man har börjat lära känna runorna, åtminstone grundläggande, kan man börja använda dem för spådom. Den enklaste metoden är att ställa din fråga och dra en runa som svar. En mer avancerad är att dra tre runor för nornorna Urd (dåtid), Verdandi (nutid) och Skuld (framtid). Du kan också lägga upp hela årshjulsdragningar – ta gärna inspiration från hur man arbetar med spådom med tarotkort.

Det finns källor som talar om att man förr i tiden ”kastade runor”, men det finns inga bevarade beskrivningar på hur det gick till, men gör man en sökning på internet kan man hitta personer som har hittat på sitt eget system.

Det finns många olika sätt att arbeta magiskt med runorna. Du kan bland annat intonera dem och använda deras energi i ritualer, alternativt arbeta med bindrunor och rungalder. Inför den typen av arbete är det dock mycket viktigt att du känner till runans energi och betydelse, då runraden är ett kraftfullt magiskt system, som kan ställa till problem om du inte vet vad du gör. Om det talas det om i Den Höges sång:

Vet du, hur du rista skall?

Vet du, hur du reda skall?

Vet du, hur du färga skall?

Vet du, hur du fresta skall?

Vet du, hur du bedja skall?

Vet du, hur du blota skall?

Vet du, hur du sända skall?

Vet du, hur du slopa skall?

Ett ännu tydligare exempel finner vi i Egil Skalagrimsons saga, som handlar om Egils liv och leverne. Egil har stannat över natten i ett hus och finner där en sjuk kvinna. Hon hade varit sjuk länge och en bondson sas ha ristat runor för att göra henne friskare, men hade istället gjort det värre. Egil granskade sängen kvinnan hade legat i och fann ett valben med ristade runor. Han läste dem, skar bort runorna och slängde dem på elden. Därefter diktade han:

Ingen ska rista runor

som inte kan konsten.

Många förvillas

av runornas mörker.

Jag såg tio lönnrunor

ristade på benet.

De har länge vållat

kvinnan svåra plågor.

Egil ristade nya runor och kvinnan blev frisk. Det framkom senare att grannsonen hade ristat kärleksrunor för att få kvinnan att gifta sig med honom, men utan kunskap hade han istället gjort henne sjuk. Gruppen Faun har gjort en låt av den delen av sagan, vilket får avsluta den här texten:

https://www.youtube.com/watch?v=6oYmc9WTdSs

av Sara Larsson

Källor:

Runristningar, Fabel klassiker

Runor, Lars Magnar Enoksen

http://runeberg.org/eddan/se-02.html

http://litteraturbanken.se/#!/presentationer/specialomraden/RunornasLitteratur.html

…samt egen kunskap

Ett stort tack till

Delvoriah Som har skrivit denna artikel åt oss. 🌺

Annons:
[Sol69]
1/4/14, 10:28 AM
#1

En underbar och lärorik artikel om runor som jag fick äran att få av Delvoriah som jag är mycket tacksam att jag fick lov att lägga ut på sajten. 🙂

Twinflamewolf
1/4/14, 10:36 AM
#2

En kanon artikel och den får man läsa igenom igen så tack både Sol och Delvoriah 😎

[gryningen67]
1/4/14, 10:39 AM
#3

Tack för denna innehållsrika artikel om runor.🙂
Kom och tänka på Egils värmlandsfärd,men såg senare att den fanns med i artikeln.😃

Delvoriah
1/4/14, 5:18 PM
#4

Det är alltid roligt att kunna dela med sig av sin kunskap! Vill dock mest skriva ett svar för att kunna se om någon har en fråga eller annan kommentar på innehållet i texten :)

http://brisingasmycket.se

Upp till toppen
Annons: