Ursprungsfolk

Cheyenner

2013-10-28 22:09 #0 av: [Sol69]

Cheyenner är en nordamerikansk indianstam som räknas till prärieindianerna. Namnet härrör från siouxernas benämning på dem: Shahiyela eller Shahiyena, vilket sannolikt är en av Shahi Cree. Shahiyela betyder alltså "de mindre Cree".

Cheyennernas eget namn på sig själva är Tsis tsis’tas ”de likasinnade” och i detta inbegrips även en numera fullständigt integrerad språkligt närbesläktad stam vars namn var Suhtai och som så sent som i början av 1830-talet var en separat stam. Trots att de då färdades tillsammans med cheyennerna bodde de två stammarna i separata läger. Ett par generationer blev de två stammarna en och i början av 1900-talet kunde äldre cheyenner erinra sig Suhtai före sammanslagningen som ett folk vars språk visserligen var någorlunda begripligt men ”lät lustigt”

Cheyennernas egna berättelser om sitt ursprung går tillbaka till 1600-talets mitt. En av deras traditionsbevarare Mahk sta’vo yan’st’st , ett slags auktoriserad stamhistoriker, uppgav 1880 att cheyennerna anlänt till missourifloden 204 vintrar tidigare, d.v.s. år 1676, närmast från Rivière Cayenne som är en av Red Rivers källflöden, och före det från Minnesota. På den tiden var de ett jordbrukande folk som bodde i jordhus liknande dem som användes av Arikara och Mandan. Ännu vid 1850-talet fanns ett visst inslag av jordbruk kvar och man var inte helt beroende av buffeln för överlevnad.

Enligt Alexander Henry, en handelsman var orsaken till att cheyennerna lämnat området kring Sheyenne River den att stammen nästan utrotats 1740 när de anfölls av Ojibwaer som var på väg hem efter ett misslyckat försök att hitta sina fiender siouxerna. Henrys uppgifter stöd av ojibwahövdingen Sheshepaskut som 1799 berättade att han varit en av ledarna för det krigståget, som bestod av ca 150 ojibwawakrigare till fots. Den främsta auktoriteten gällande cheyennernas historia, professor Donald J Bertthrong daterar händelsen till sent 1770- eller tidigt 1780-tal. Enligt Sheshepaskut var cheyennekrigarna ute på jakt när anfallet skedde. Ojibwaerna dödade alla i byn, utom tre kvinnor, och brände sedan upp den. Därefter flydde de snabbt, eftersom de inte ville möta de redan då beridna cheyennerna i öppen strid.

Cheyennerna hade ett rykte som en extremt krigisk stam. Man har kunnat belägga att de tagit fångar från sammanlagt 28 andra stammar och den enda stam de traditionellt betraktade som vänner var Arapaho. Äktenskap mellan de två stammarna var vanliga och ännu vanligare var att kvinnor som tillfångatagits från andra stammar togs som hustrur av cheyennekrigare. Genetiskt är därför cheyennerna kanske den mest uppblandade indianstammen av alla. Det går knappast att i dag hitta en cheyenne som inte också har anor i någon annan stam.


Vid sitt inträngande i området väster om Missourifloden nedkämpade cheyennerna den ena stammen efter den andra och tvingade dem längre västerut som Kiowa. Comancher. Kråkindianer och pawnee fick i tur och ordning flytta på sig och lämna plats till de aggressiva nykomlingarna.


Som sina huvudfiender betraktade cheyennerna traditionellt de östligare siouxstammarna och då särskilt Ho hé Assiniboiner som i cheyennernas traditioner framstår som arvfienden framom alla andra och den enda stam mot vilken de flesta strider förlorats. Några allvarliga konflikter mellan cheyennerna och deras sentida allierade Lakota har inte kunnat beläggas förrän omkring 1800 då de drabbade samman ett par gånger i närheten av Black hills. De hade därefter inga kontakter på stamnivå före sin allians i kriget mot den gemensamma fienden USA.


De jagade i samma område under 1800-talets första hälft och stötte på varandra då och då men det ledde inte till några allvarliga konflikter. Den gemensamma nämnaren, motståndet mot de vita inkräktarna, förde dem samman till den fruktade konfederation som 1876 tillfogade USA ett av dess nesligaste militära nederlag vid slaget vid Little Bighorn,

Om det nederlagets orsaker har det teoretiserats och spekulerats oerhört mycket. General Frederick W Benteen sa om cheyennerna och deras allierade: ”Good shots, good riders, and the best fighters the sun ever shone on”


Likt många andra präriestammar hade cheyennerna en särskild militär organisation bestående av ett antal krigarsällskap med vissa inträdeskrav, även om vem som helst kunde initiera och leda ett krigståg om man bara kunde få ihop ett antal frivilliga. Krigarsällskapen var ursprungligen sju till antalet:

  • Hotamémâsêhao'o "galna hundar"

  • Ma'êhoohevaso "röda sköldar"

  • Hotamétaneo'o "hundkrigare"

  • Hema'vóhkohásohko "krokiga lansar"

  • Vóhkêséhetaneo'o "katträvskrigare"

  • Hema'tanónêheo'o "bågsträngarna"

  • Veho'otaneo'o "hövdingakrigare"


Liksom hos en del andra stammar var Hotamétaneo'o det ledande krigarsällskapet. Hundsoldaterna utvecklades under de nordamerikanska indiankrigen successivt till "självmordssoldater" som bestämt sig för att kämpa till siste man, även när de insett att en slutlig seger var omöjlig. De uttryckte öppet sitt förakt för fredssträvarna inom stammen och gick ibland till handgripligheter mot stamfränder, även hövdingar, som förespråkade förhandlingar med USA.

Till sist flyttade de helt enkelt ut från de olika cheyennelägren och bildade ett nytt där i stort sett alla krigare var hundsoldater. General Custer utpekade Hotamétaneo'o som den farligaste enskilda indiangrupperingen.

Krigarsällskapen turades om med ansvaret för den polisiära verksamheten inom stammen, med undantag för "röda sköldar" och "hövdingasoldater" som bestod av veterankrigare, med ålderns rätt befriade från sådana skyldigheter.

Källa Wikipedia

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-10-28 22:52 #1 av: Tarotstollan

Mycket bra och intressant artikel!Tummen upp

Anmäl
2013-10-29 08:29 #2 av: [Sol69]

Tack Tarotstollan Glad

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-10-29 08:31 #3 av: [Atsidi]

Underbart bra läsning,tack Sol69.

Anmäl
2013-10-29 16:05 #4 av: gryningen

Kul att få läsa om cheyenn indianer.Glad

Anmäl
2013-10-29 16:10 #5 av: [Sol69]

Har ju alltid älskar indianerna så det ligger mig ju varmt om hjärtat Hjärta

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-10-30 20:21 #6 av: Cahira

Toppenbra information du hittat som vanligt! Hjärta Och toppenbra idé att ta upp de individuella stammarna! 

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl
2013-10-30 20:24 #7 av: [Sol69]

Tack Cahira!

Får väl se om lusten faller på och jag får någon ide om någon ny artikel. Just nu har jag ide torka. Så Hoppas andra har mycket att skriva om och bidra med.. Men funderar för fullt på nya artiklar och trådar.. Galen

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-10-30 20:32 #8 av: Cahira

Cherokee, Sioux, trail of tears (tragisk historia men rätt "viktig" i indiansk historia) crazy horse, sitting bull, herbalism, kraftdjur, den stora anden... ju mindre bitar man bryter ned saker i desto mer topics får man. :) 

Som här nu, en stam i taget istället för en stor om alla stammar... ungefär. Galen

Men ingen press, det är okej om det tar tid mellan dom så man inte tömmer brunnen för fort. Blomma

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.