Annons:
Etikettshamanism
Läst 11132 ggr
[trumman]
2008-07-08 16:34

Shamanismen idag av Bodvar Bjarke

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Lika gammal som mänskligheten kan shamanismen sägas vara. Shamanismen är ingen religion utan i stället en religiös företeelse vi hittar i många olika religioner och kulturer världen över...

 Lika gammal som mänskligheten kan shamanismen sägas vara. Shamanismen är ingen religion utan i stället en religiös företeelse vi hittar i många olika religioner och kulturer världen över. Shamanismen kan istället sägas var en samling tekniker och metoder för att uppnå ett förändrat medvetandetillstånd.
Var än i världen vi hittar shamanska kulturer uppvisar de mycket stora likheter sinsemellan vad gäller uppfattningen om hur vår värld är uppbyggd. I en shamansk världsuppfattning hittar vi föreställningen om att vår värld inte är den enda världen. Det finns också en andlig, icke-fysisk värld. Människor kan resa till denna värld och varelser från denna värld kan besöka vår. Man upplever oftast tre distinkta delar av verkligheten. Vår egen fysiska värld brukar kallas mellanvärlden, och det finns också en övervärld och en undervärld. Människan kan också etablera kontakt med andar från de andra världarna, andar som fungerar som ett slags skyddsandar och som ger kraft och kunskap. De uppträder oftast i djurskepnad och brukar kallas kraftdjur. Metoderna för att nå kontakt med dessa världar uppvisar också stora likheter världen över. Man har använt sig av sång, dans, trumma, fasta, vakenhet och droger. Att vi finner dessa likheter beror inte så mycket på kontakt mellan olika kulturer, utan mer på att den shamanska världsbilden har att göra med hur vårt medvetande fungerar och hur världen i själva verket ser ut.

Shamaner har i huvudsak fungerat som botare och helare. De har skaffat sig en djup kunskap om hur vi fungerar som människor och hur vi kan återställa en förlorad balans inom oss. Shamanerna har vårdat en uråldrig kunskapstradition som vi idag har mycket att lära oss från. Shamanismen finns idag kvar på många ställen världen över, men här i västerlandet har den sedan hundratals år varit praktiskt taget försvunnen. Sen ett trettiotal tillbaka år har dock intresset i väst ökat för de shamanska teknikerna. Dels bland läkare och psykologer, som upptäckt att metoderna uppenbart fungerar, men också bland en bredare allmänhet. En av de bidragande orsakerna är väl Carlos Castenedas böcker om sina möten med de mexikanska shamanerna Don Juan och Don Genaro. Det är åtskilliga som fängslats av Castanedas märkliga berättelser om sin kontakt med den shamanska världen, eller den icke-ordinära verkligheten som han kallar den.

En annan man som betytt oerhört mycket för det ökande intresset för shamanismen är Michael Harner, författare till boken Shamanens väg. Denna bok är som en lärobok i shamanska tekniker, och Harner har rest runt och hållit kurser i shamanism världen över. Han har också varit i Sverige vid ett par tillfällen.
Människor i traditionella shamanska samhällen som blir shamaner, blir det oftast av en inre kallelse att bli en botare. Det kan föregås av en svår sjukdom eller livskris, där den blivande shamanen upplever sig resa till de andra världarna och där genomgå en initiation. Eller man kunde söka upp en äldre shaman för att lära sig metoderna. Därefter kunde man träda in i rollen som shaman, som botare och helare. De flesta människor som idag söker sig till shamanismen, gör det kanske inte i första hand för att bli en stor botare och shaman. Oftast rör det sig väl i stället om ett sökande efter ett eget helande, efter att finna sin kraft och sin väg genom livet.

En av de mest universella metoderna för att uppnå ett shamanskt medvetandetillstånd och resa till de andra världarna är trumningen. Med en jämn, monoton rytm försänks shamanen i ett förändrat medvetandetillstånd, en slags trans. (Med hjälp av EEG kan man mäta hjärnvågorna och konstatera att efter några minuters lyssnande på trumman går hjärnvågorna alltmer över i alfa- och tetavågor, hjärnrytmer som kännetecknar bl.a. djupa meditativa tillstånd.) Under denna trans upplever shamanen hur hans själ, eller en del av hans medvetande, lämnar kroppen och ger sig iväg på en resa till de andra världarna.

Det är inte speciellt svårt att lära sig göra shamanska trumresor; 90-95 % av alla som prövar lyckas de första gångerna. Hur går det då till? Ja, man lägger sig helt enkelt på golvet, sluter ögonen, slappnar av i kroppen och tydligt och klart för sin inre blick ser en öppning i marken. Det kan vara en grotta, ett grävlingsgryt, en ihålig trädstam, en brunn eller något annat. Sedan börjar trumman, antingen någon annan i rummet som slår på den, eller så har man den inspelad på band eller CD. Under trumningen ser man sig själv gå in i öppningen och ner genom den tunnel som öppnar sig framför en. Eller man kanske snarare upplever sig själv vandra nerför tunneln, för detta är någonting mer än en ren visualiseringsövning. Det gäller att ha så många sinnen som möjligt med sig. Så småningom ser man ett ljus, en öppning framför sig och när man går igenom den kommer man ut i ett landskap nere i undervärlden. Väl därnere kan man så träffa och etablera kontakt med sitt kraftdjur, få svar på frågor och uppleva märkliga äventyr.

Vad får moderna människor ut av dessa trumresor?
Låt oss här lyssna på några olika röster:

Vilka spår har mötet med shamanismen satt i mig? För det första: Upplevelsen av kraft. Intrycket av att shamanismen är en källa där varje individ kan hämta upp sitt eget ljus, utan sekteristiska undertoner. En frihet alltså. Teknikerna bygger m.a.o. på erfarenhet - inte på dogmsystem. Shamanismens grundtankar handlar ju om den skapande impuls som gör oss förändringsbara, ger oss vilja till förändring. En slags pånyttfödelse. Shamanen säger: Det går att leva kraftfullt!
Mötet med shamanismen har gett mig en större personlig självklarhet och auktoritet, vilket hänger samman med upprättandet av kontakten med mitt kraftdjur: en mångårig komplicerad skuldkänsla lindrades, nästan försvann, Påtaglig lättnad. Jag talar inte om ett s.k. mirakel (även om det känns så för mig), jag har arbetat medvetet i många år på mitt problem. Jag försöker bara säga att mina två första shamanresor gav mig en koncentrerad kraftpåfyllning.
Mona, 42 år, bildskapare, poet

Jag halkade in på shamanismen, så att säga "på ett bananskal". Det som lockade mig var att det verkade så spännande och roligt, annorlunda mot allt annat jag dittills upplevt. Så upplevde jag också först shamanismen - som en kul grej, någonting jag pysslade med då och så, som en hobby. Först efter en längre tid började jag få andra intryck av vad shamanismen verkligen var. Det var inte en hobby, utan mer en livsstil. Shamanen har respekt för naturen, för Moder Jord och alla levande väsen.
Själv upplever jag att under de år jag praktiserat shamanism har blivit mer tolerant, mjukare och mer öppen - innan var en tuff yta viktigare för mig. Jag känner också att de materiella ting som många strävar efter har blivit mindre viktiga för mig. Karriär, bra lön, fint hus - visst, men för mig är det mer betydelsefullt att jag mår bra, själsligt såväl som kroppsligt och känner en kontakt med naturen och de andliga krafter som finns omkring oss. Att börja med shamanism var definitivt ett av mitt livs viktigaste beslut, något jag aldrig ångrat.
Nanna, 25 år, psykologistuderande

Ja, varför hamnade jag i trummans cirkel? Som barn och ung pojke dansade jag ut min rädsla och förtvivlan över det okända och de vuxnas övergrepp. Tiden mellan ungdom och fram till nu har varit fylld med en massa desperata försök att förklara vardagens mystik och livslågans uppkomst. Dansen i mitt pojkrum var en hjälp till överlevnad, från mitt då inte kända kraftdjur och inte ett kunskapsflöde.
Då jag många år senare, trött och sliten träffar en människa, får ett trumband och en blick som säger, "Gräm dig inte över livet, utan gör något åt det". Jag började arbeta med trumresor samt läste en del om shamanism. När jag senare gick en shamankurs, blev dansen och trumresorna en kunskapsväg till de stora mysterierna. Jag kände mig hemma, barndomsminnen seglade förbi och ungdomens bitterhet bleknade i trummans ljud. Det var dags att gå vidare i livet, då jag fått mig en väg tilldelad, en väg att vandra tillsammans med barnet inom mig och ett glatt kraftdjur som lufsar bredvid mig, alltid beredd att sparka mig i häcken när jag blir för tråkig, eller ömt visa mig på kärlekens källa när bitterheten gör sig påmind. Livet är inte ljus eller mörker, det är ljusmörker, mörkerljus. Frågan är hur stora kontraster som behövs.
Lars, 35 år, studerande

Efter att jag gått igenom en operation på hösten -92 kände jag mig trött, hängig och håglös. Ingenting var roligt längre. I flera år hade jag varit nyfiken på shamanismen. På våren -93 blev det äntligen av att jag gick en grundkurs. Det blev ett väldigt "lyft" för mig, både fysiskt och psykiskt när jag träffade mitt kraftdjur. Under en trumresa var jag plötsligt ett stort kattdjur, som dansade på bakbenen till trummandet. Jag var otroligt glad, och morrade och skrattade om vartannat, piskade med svansen och dansade som en galning. Det var så skönt! När trumningen var slut såg jag min kropp ligga på golvet. Jag tänkte: "Jag måste väl krypa in i den där hösäcken." Det var en omtumlande och härlig upplevelse att träffa sitt kraftdjur. Det var precis vad jag behövde. När jag gick till tunnelbanan efter kursen, gick kraftdjuret bredvid mig. Jag kände mig så totalt orädd, att ingenting kunde skrämma mig. På nätterna ligger kraftdjuret nedanför sängen. Jag brukar klappa det innan jag somnar. När jag går ut på stan följer kraftdjuret med. Jag känner mig mycket lugnare och säkrare nu, och jag tror att jag blivit snällare. Inbillning eller inte, det bryr jag mig inte om. Jag tycker livet blivit roligare, och det räcker för mig.
Jag är en "gammaldags" människa som inte vill ta mediciner eller droger annat än i yttersta nödfall. Så är du i samma situation som jag var, pröva en shamankurs. Du kanske träffar ditt kraftdjur. Inga biverkningar, inga baksmällor. Jesus är min idol. Min alldeles personliga åsikt är att han var en stor shaman. Jag hoppas få träffa honom under en trumresa. Undrar vad prästen i Torneå säger om det. Han tror ju att djävulen är verksam i shamanismen.
Anna-Stina, 65 år, pensionär

Julen 1992 fick jag en bok som heter Runmagi och shamanism av min fästmö. Den boken blev läst redan samma kväll och min nyfikenhet var väckt. Så fort Vattumannen bokhandel öppnade, var jag där och köpte Michael Harners bok Shamanens väg och ett trumband. Jag hann inte läsa mycket i boken innan jag var "tvungen" att prova. Med en stor portion nyfikenhet och en förväntan som var enormt stor. Om sanningen ska fram var jag ganska så nervös inför mitt första försök.
När bandet tog slut var jag lugn och behaglig till mods, men jag fick inte se eller höra något av det jag förväntat mig. Men skam den som ger sig. Jag prövade ytterligare ett par gånger utan resultat. Och bestämde mig för att fråga någon på Vattumannen om hjälp och råd. Jag fick en del goda råd och bestämde mig för att anmäla mig till en shamankurs.
Under kursen fick jag många svar på frågor som jag och de andra deltagarna undrat över. Kursen fick mig att inse att jag inte var en aning "tokig" för att jag provade på detta. Om inte annat så var det fler än jag som var lite tokiga och det kändes både skönt och hjälpte mig i mitt eget resande. Kursen fick mig på rätt väg. Det gick lättare att resa. Efter kursen har jag gjort många resor både till över- och undervärld. Ibland har det inte gått alls, men väldigt ofta har mina resor lyckats och gett mig fantastiska upplevelser. Men framförallt har mina resor hjälpt mig att få svar och vägledning, och resorna har varit omskakande, det är ett som är sant.
Jag arbetar idag som säljare på ett finansbolag, vilket jag gjort ända sedan mina studier på högskolan. Mina resor har öppnat mina ögon och fått mig att inse att det finns annat än pengar, det finns mer än stress och jäkt.
Det bästa är att jag idag vet vad som förväntas av mig och vad jag kan uppnå med runor och shamanism, om jag först kommer tillrätta med mina brister och småfel. Det är något jag inte tänkt på tidigare, men som mina resor visat mig på. Tänk vad jag försummat under många år då jag jagade pengar och inte "hunnit" med mina nära och kära. Jag är idag 35 år gammal och har hela livet på mig att skapa balans och harmoni. Trumresorna har tagit bort mina öronproppar och min ögonbindel. Vad otroligt vacker värld vi lever i. Låt oss rädda den och leva för den.
Rolf, 35 år, säljare

Människor som idag söker sig till shamanismen kommer från de mest skiftande bakgrunder, socialgrupper och åldrar. Gemensamt för de alla är att de i detta finner en stor kraft. Den första kontakten med kraftdjuret ger alltid en känsla av att få större kraft. Det kan yttra sig på många olika sätt. Man kanske märker att man lyckas hålla sig friskare, man drabbas inte lika lätt av förkylningar och influensor. Man kan komma att uppnå en större känslomässig balans och får ofta en känsla av inre styrka.

Men det kan också ge mer omskakande upplevelser. Man kanske upptäcker saker hos sig själv som kräver en förändring, för att man ska utvecklas som människa. Man kan komma att genomföra större förändringar i sitt liv, man börjar mer hitta fram till en väg som känns som den rätta för en.

Man hittar här också en källa till problemlösning. Man kan ställa frågor till sitt kraftdjur eller andra väsen som man möter på sina resor. Och de svar man får är oftast sådana som man inte själv skulle kunna ha kommit på, man kan även få svar på sådant som ligger bortom ens eget kunnande. En kvinna som arbetar som akupunktör berättade att hon under sin första resa till övervärlden mötte en Buddhafigur. Hon frågade då om en patient hon hade och som hon inte lyckats så bra med. Buddhafiguren visade henne då ett antal punkter på ryggen där hon skulle sätta sina nålar. När hon prövade detta, gav behandlingen för första gången påtagligt resultat. Vad som tycks tilltala många människor som kommer i kontakt med de shamanska teknikerna är just det faktum att här kan vi komma i direktkontakt med en andlig värld, från vilken vi kan hämta stora lärdomar och stor kraft. Shamanismen har ingen kyrka eller prästerskap som står som förmedlare till den andliga världen, och som dessutom ofta utövar en viss makt över sina anhängare. Var och en ges här möjlighet till en upplevelse av de andliga världarna. Det brukar också sägas att de verkliga lärarna är inte de som vi möter i den här världen, utan de är de som vi möter i de andra världarna.

Intresset för shamanism tycks inte avta, snarare tvärtom. Alltfler människor börjar söka sig till shamanismen och börjar arbeta med trumresor. Jag är övertygad om att vi här har en närmast outtömlig källa att hämta kraft och kunskap ur. Jag tror också att det är viktigt för mänskligheten och för själva planetens överlevnad att vi människor på ett djupare plan börjar uppleva närvaron av liv i hela skapelsen. Och att vi börjar kommunicera med och lära oss av de väsen som befolkar den fördolda sidan av verkligheten. Och lär oss inte bara att leva i harmoni med naturen runt omkring oss utan också med de andra världarna.

-Bodvar Bjarke

Av: Bodvar

Datum för publicering

  • 2008-07-11
Annons:
Anco
2008-07-08 20:27
#1

Ytterligare en intressant tegelsten *L*
Tack Trumman…. ska bli mycket intressant att träffa dig och få diskutera och ställa frågor :D

"Lev i nuet, sedan kan vara försent"

Medarbetare på Druid&Shaman

BranDuir
2008-07-13 17:19
#2

Tack Bodvar, jag försökte få det till att du själv publicerat den , men har ännu inte satt mig in i mystiken på iFokus tekniska bit!

Men återigen hjärtligt välkommen!

BD

sajtvärd på Druid & Shaman iFokus

Lindbygarden
2008-07-13 22:46
#3

Mycket intressant! Blev själv mer än nyfiken nu.

Le4
2011-11-19 14:31
#4

Mycket intressant läsning, shamanism är något jag verkligen önskar att fler skulle öppna ögonen för.

Själv tillbringade jag 24 dagar med en shaman i sydamerika i våras, och den upplevelsen kommer jag aldrig glömma. Denne shaman botade den Multiple Scleros(MS) jag lidit av i 28 år!!  Min MS var sekundär-progressiv, men shamanen lyckades tom få bort bestående skador jag haft i 4 år. (Vilket enligt neurologerna ska vara omöjligt)

Och utöver att MS'en försvann har jag blivit en lugnare, tryggare och lyckligare människa än jag någonsin varit tidigare.

Rekommenderar alla, enligt läkarna sk "hopplösa fall", att våga testa shamanism. Vi är många som fått våra liv tilbaka.

[trumman]
2011-11-19 17:29
#5

#4 Härligt att höra att du tog emot bot; var var du ngnstans och vad hette shamanen? Har själv kontakter åt det hållet - kanske en kändis?

Le4
2011-11-19 21:21
#6

Jag var I Venezuela, hos Valentin Hampejs. En otrolig shaman,(som tidigare varit Neurolog) och underbar människa  {#emotions_dlg.smile}

Annons:
[trumman]
2011-11-20 09:53
#7

#6 Tack för svar; ingen jag kände igen, skall kolla upp!

----

Det var ju lätt :) han driver ju big business och finns på facebook.

Truthdetective
2011-11-24 12:17
#8

Har själv nära erfarenhet av att bota ett barn med alvarlig leukemi.

Gjort sin 2:a blodtransfusion, och inte blivit frisk.

Efter en behanlig så är han efter snart 4 år helt frisk.

Även en äldre man som fick en massiv hjärnblödning, och var i koma i 3 v fick hjälp.3 v efter behandlingen och läkarnas utalanden som otroligt, men kan prata om mirakel mm är mannen helt frisk utan behov av reabilitering. Till hustrun sa läkarna att han kommer att dö, sedan att han kommer att få livslånga men. Av stroken syns ingen ting, mer än att han tappa minnet 3 v innan och 3 veckor efter uppvaknandet från koman. Så sammanlagt 9 veckor är svart.

Enklare åkommor som lock för öronen som suttit i flera veckor borta på 10 mins behandling. Flera års smärtor i ländryggen borta på en behandlilng.

Svårigheter med att få fram tillräckligt med stamceller vid behandlig av cancer. 4 försök gav 20% av det som behövdes. Efter en behandlig gav det 6 ggr mer än behovet. Trots att man bytat apparatur 4 ggr.

Så något fel på apparater eller mätutrustning fanns inte. Allt skedde inom en halvtimma.

En person som blivit trakasserad av sin fd. i 10 års tid slutade efter en cermoni att stalka honom. Kvinnan visste inget om detta.

Jag menar att schamanism är en i vårt sett att se det en mirakelmetod som är svår att förstå sig på med dagens vetenskapliga beviskrav.

Det fungerar är svaret bara.

Upp till toppen
Annons: